Webbterapeuten.se

Vi är både glada och stolta över att Jeanette Gustafsdotter tackat ja till att bli vår terapeut med inriktning på juridik. Här svarar hon redan nu på några av de vanligaste frågorna.

Vad är det som är så intressant med juridiken på internet?
- Det är en levande och kreativ juridik. Jag gillar verkligen ämnet och måste hålla mig uppdaterad om vad som händer. Det som kan vara tufft är att det går så himla snabbt. Tekniken går ofta före juridiken.

Är det så att alla lagar som gäller i den ”verkliga” världen även gäller på internet?
- Om man ska generalisera så måste jag svara ja. Det finns förstås mycket som inte går att praktisera på internet. Det som skiljer är att en del lagbrott är enkla att göra på nätet, som till exempel brott mot upphovsrätten. Mycket beror på aningslöshet, man förstår inte att det är ett brott.

Ställ din fråga till Jeanette.

Vanliga frågor kring lag och rätt på internet

Vilka lagar och regler bör en organisation känna till när man har en offentlig webbplats?
Det är bra om man har god kännedom om upphovsrättslagen och personuppgiftslagen. Om webbplatsen också erbjuder marknadsföring är det också bra att känna till marknadsföringslagen.

Vem är ansvarig för innehållet på en webbplats?
Här finns det i stort sett två vägar att gå. En är att utse en ansvarig utgivare. Den personen registreras då hos Radio- och TV-verket. Då försvinner reglerna för personuppgiftslagen, det vill säga att företaget måste ha tillstånd från personer man publicerar uppgifter om. Den andra vägen är att inte registrera webbplatsen och då är den som är ytterst ansvarig för verksamheten också ansvarig för ett eventuellt brott – det vill säga kommunstyrelsens ordförande, GD eller VD. Den som står som ”sidansvarig” eller ”informationsansvarig” har inte det yttersta juridiska ansvaret.

Vilka webbplatser bör då ha ansvarig utgivare?
Det är svårt att svara enkelt på vilka som bör vara registrerade och vilka som inte bör vara det. Oftast är det en storleksfråga. Ett företag med få anställda, som har lite aktiviteter och använder sin webbplats sällan måste oftast inte ha det. Men jag tycker ett stort företag med mycket aktiviteter bör ha det. Det underlättar ofta att det blir en tydlig ansvarskedja. Det är även bra internt på företaget då alla vem som har ansvaret och vem de kan ställa frågor till. Om man väljer vägen med en ansvarig utgivare bör man känna till innebörden i yttrandefrihetslagen.

Är det ok att länka till andra webbplatser?
Det är tillåtet att länka till andras webbplatser. Man bör dock tänka på att det ska vara en tydlig länk vilket gör att det inte ska uppfattas som att du är kvar på webbsidan, även om du läser någon annan webbsidas material. Det är helt ok att länka till en webbtidning om de skriver om er. Man bör dock vara försiktigt med att länka till olagliga hemsidor. Rättsläget är inte helt säkert när det gäller IT-frågor. Förhoppningsvis utreder Pirate Bay-målet lite frågetecken.

Många använder fotografer vars bilder de skulle vilja använda fler gånger, på både webb och intranät. Hur skriver man ett sådant avtal?
Det viktiga i ett avtal är att det har tydliga partsavsikter, det vill säga att båda parter har uppfattat avtalet och att det är tydligt. Vanligtvis reglerar man frågan genom att sätta ett högre pris om fotografierna ska återanvändas. Skriv i avtalet att fotografierna planerar att återanvändas för publicering på webbplats och intranätet. Fotografernas riksförbund, SFF, har pristariffer som gäller för branschen.

Är det ok att citera andra? Och hur långa citat får man göra?
Enligt upphovsrätten är det ok att citera andras texter så länge det är förenligt med textens ändamål. Tänk på att citatet ska vara en del av en helhet och att det ska stödja resonemanget i din egen text. Var noggrann med källhänvisningen.

När det gäller personuppgiftslagen, PuL, var går gränsen för vad som är ”strukturerad” och ”ostrukturerad” insamling av data?
Strukturerat material är exempelvis dataregister, databaser och ärende- och dokumenthanteringssystem. Exempel på ostrukturerat material är löpande text i ordbehandlingsprogram och på internet, ljud- och bildupptagningar och e-postbrev. Det ostrukturerade materialet är ok att publicera utan samtycke. Det strukturerade kräver alltid ett samtycke.  Undantaget kan omfatta enkla strukturer som klasslistor och listor över anställda, om inte materialet ingår i eller ska infogas i en databas med en personuppgiftsanknuten struktur, till exempel ett ärendehanteringssystem.

Vi vill att våra medlemmar ska kunna anmäla sig till konferenser och seminarier via en webbenkät. Måste vi be om samtycke då?
Nej. Följande gäller: man får behandla personuppgifter utan den registrerades samtycke om det är nödvändigt för att kunna fullgöra ett avtal med den registrerade eller för att kunna utföra något som personen har begärt.

Om man har bilder där en medarbetare hälsar på en skolklass, måste man då be om samtycke från alla barnens föräldrar?
Nej, det måste ni inte. Detta räknas som en harmlös bild och då behövs inte tillstånd. Endast för känsliga bilder eller uppgifter behövs det tillstånd.

Hur ber man om samtycke enligt PuL?
Ett samtycke ska vara en otvetydig viljeyttring, vilket innebär att det inte får råda någon tvekan om att den registrerade godtar behandlingen av personuppgifter som rör honom eller henne. Och det är den personuppgiftsansvarige som har bevisbördan för att samtycke faktiskt finns. När det gäller känsliga uppgifter, det vill säga uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv krävs att samtycket ska vara uttryckligt. Det innebär att samtycket måste komma till uttryck på ett särskilt tydligt sätt. Det ligger i den personuppgiftsansvariges intresse att välja en form för samtycket som tydligt visar den registrerades vilja. Det räcker med ett samtal eller en e-post.

Vem är ansvarig för sådant som diskussionsforum och kommentarer på vår webbplats?

Har man en ansvarig utgivare är denne ansvarig. Har man inte det är det verksamhetsansvarig. Tänk på att det är den som tillhandahållet tjänsten som blir ansvarig. Ni bör också tänka på att det inte sprids känsliga uppgifter av till exempel sexuell art eller mindre olämpliga åsikter. Strikt juridisk får följande saker inte spridas eller skildras:

• Uppmaning till brott
• Hets mot folkgrupp
• Barnpornografi
• Olaga våldsskildring
• Upphovsskyddat material utan tillstånd

Förtal och ärekränkning inte finns med i listan men anse täckas av annan lagstiftning inom brottsbalken. Rent moraliskt tycker jag också att man ska vara uppmärksam på att det inte blir en skvallerkanal för de anställda där man talar illa om någon annan anställd. Så fort man har en chatt bör någon vara moderator, det vill säga att någon aktivt läser frågor och svar och tar bort känsligt innehåll. Här är det BBS-lagen och personuppgiftslagen som gäller. Allt ovan stämmer även för de som använder ett diskussionsforum eller en ”kommentera” funktion kopplad till en webb plats eller bloggs innehåll.

”Kul med kreativ juridik”
Jeanette Gustafsdotter kommer att svara på dina frågor om lag och rätt på internet här på Webbterapeuten. Jeanette är kommunikationschef på SNS och sedan många år mediejurist. Hon är författare till böckerna ”Murvlarnas lagbok”, ”Rätt i kris” och ”Informationsjuridik”.

Vad är det som är intressant med juridiken på internet?
– Det är en levande och kreativ juridik. Jag gillar ämnet och så måste jag hela tiden hålla mig uppdaterad med vad som händer. Det som kan vara tufft är att det går så himla snabbt. Tekniken går ofta före juridiken.
Är det så att alla lagar som gäller i den verkliga världen även gäller på internet?
– Om man generaliserar så måste man svara ja. Det finns förstås mycket som inte går att praktisera på internet. Det som skiljer är att en del lagbrott är enkla att göra på nätet, som till exempel brott mot upphovsrätten. Mycket beror på aningslöshet, men förstår inte att det är ett brott.