Webbterapeuten.se

För bara några år sedan var ”Vägledningen för 24-timmarwebben” ett nyckelbegrepp inom webbutveckling och ett viktigt stöd vid utveckling av offentliga webbplatser. Men så lades Verva, myndigheten bakom vägledningen, ner och med det gick också luften ur vägledningen – en olycklig tajming i och med att Sverige ska vara tillgängligt för alla år 2010.

Men vad hände sen? Och klarar vi oss utan vägledningen?

Vägledningen för 24-timmarswebben är en försvenskning och en mer lättillgänglig version av de internationella riktlinjerna Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). Fram till årsskiftet 2008/09 fungerade den som ett rättesnöre och ett stöd för att skapa tillgängliga och användbara webbplatser inom offentlig sektor.  

- Vägledningen var en trygghet inom webbutveckling och alla använde den i olika steg. 24-timmarswebben var också ett buzzword som visade att du hade koll. Tack vare den har kunskapen om utveckling av tillgängliga webbplatser ökat mycket – bland både beställare och leverantörer, säger Stefan Hamilton på webbyrån Happiness, som bland annat jobbar med Stockholms läns landsting och Skolverket.

Klockan tickar

När Verva lades ner var det ingen som tog över arbetet med att driva riktlinjerna vidare. Ett vakuum uppstod och fortfarande vet få vad som händer inom området.

- Hypen kring 24-timmarwebben har helt klart ebbat ut och vi arbetar allt mindre med vägledningen, bekräftar Stefan Hamilton.

Samtidigt tickar klockan. I slutet av 2010 ska det vara lika lätt för alla att ta sig fram i vårt samhälle – också på våra webbplatser.

I ett försök att göra riktlinjerna tillgängliga startade Peter Krantz, en tidigare medarbetare på Verva, webbplatsen eutveckling.se.

- Jag ville göra riktlinjerna tillgängliga så att fler kunde bygga effektiva webbplatser som fungerar för så många som möjligt. Riktlinjerna utgår från Vervas publikation ”Vägledningen för 24-timmarswebben”, men webbplatsen är mitt privata initiativ och ska inte misstas för en offentlig webbplats, säger Peter Krantz.

- Vervas riktlinjer var från 2006 och var till viss del i stort behov av uppdatering. Jag har justerat det som var i störst behov av uppdatering, bland annat standarder som inte fanns då förra versionen av vägledningen skrevs. Uppdateringar är tydligt markerade i riktlinjerna.

Kontroll saknas

Sedan mitten 2009 finns också E-delegationen, som har fått i uppdrag av regeringen att se över några av Vervas vägledningar. E-delegationen är dock mindre i storlek och kommer troligen inte att få samma resurser och möjligheter som Verva.

Frågan är om vägledningen fortfarande behövs? I och med att kunskapsnivån i branschen idag är högre än tidigare har den kanske redan tjänat sitt syfte? Tillgänglighetskonsulterna Funka Nu är övertygade om motsatsen.

- Visserligen finns det privat initiativet eutveckling.se som gör riktlinjerna tillgängliga. Men det räcker inte. Det offentliga Sverige behöver mer än så. Det krävs stöd- och hjälpfunktioner och framför allt en oberoende aktör som fungerar som kontrollorgan, säger Susanna Laurin, vd på Funka Nu.

Tappat ett och halvt år

Även om kunskapen är mycket bättre idag än den var för tio år sedan kan vi inte luta oss tillbaka, menar hon.

- Det finns luckor både bland leverantörer och beställare. Dessutom kommer det nya medarbetare till branschen som inte är lika pålästa. Då finns det ingen uppdaterad regelbok som de kan förhålla sig till och inget stödfunktion att luta sig mot.

- Vi har redan tappat ett och ett halvt år nu och snart är 2010 slut. Vad händer då? Någon tredje part måste ju göra en genomgång av de cirka 1 500 webbplatser som finns inom offentlig sektor. Och vem ska göra det om inte regeringen skjuter till pengar till exempelvis E-delegationen, undrar Susanna Laurin.

Pia Runfors