– Visst kan du bygga samma webbplats för både datorer och mobila plattformar. Men inte blir det särskilt kul för användarna. Andreas Ronder på Winston konstaterar att det finns en hel del att tänka på när man anpassar sin webbplats till mobiler – om man nu över huvud taget ska göra det.

Winston arbetar med strategi, koncept, design och utveckling av webbplatser och andra digitala tjänster. Bland annat har de byggt mobila webbplatser för DN och SJ. Och dessa skiljer sig en del från vanliga sajter.

– När man bygger en mobilsajt handlar det inte om att anpassa den befintliga webbplatsen utan om att göra en egen sajt med egna flöden, säger interaktionsdesigner Andreas Ronder.

Rent tekniskt är det visserligen möjligt att utgå från samma plattform, men resultatet blir sällan bra – varken på datorn eller i telefonen.

– Du måste renodla sidan och skala bort allt lull-lull, av flera skäl: nedladdningstiden är långsammare, navigationen sker på ett annat sätt, begränsningarna är fler och läsfönstret är mycket mindre.

Dessutom skiljer sig användarnas beteende:

– Du surfar inte runt på en företagssajt i din mobil för att kolla in deras produkter, men vill däremot snabbt hitta deras kontaktuppgifter. De flesta mobilsurfare är på språng och vill ha snabb information, säger Bengt Hammari, Art Director.

Helt ny sajt

När Winston byggde mobil.sj.se handlade det inte heller om en omgörning, utan om en helt egen sajt – renodlad, funktionell och med en enkel informationsstruktur. Och på köpet fick SJ en sajt som fungerar utmärkt att använda för funktionshindrade – på datorn!

– Eftersom den är så nedskalad till de elementära funktionerna är den lättnavigerad, och talsyntesen har enklare att återge informationen på sidan. Och det är förstås en stor bonus, att sajten kan användas även på det sättet, säger gränssnittsutvecklare Thomas Svensson.

Han betonar att det är skillnad på ”vanliga” mobiltelefoner och smartphones (Googles operativsystem Android eller Apples iPhone) – de sistnämnda är bättre på att återge vanliga webbplatser.

– Idag är det också billigare att surfa på 3G-nätet, oftast betalar man en fast avgift. Men trots att jag har en smartphone föredrar jag att gå in på de mobila sajterna – det går snabbare, jag slipper banners och jag slipper skrolla så mycket.

Mobilwebb – behövs det?

Men behöver man verkligen ha en särskild mobil webbplats? Ja, det beror på verksamheten, menar Bengt Hammari:

– Ett företag som jobbar business-to-business har knappast något behosv av att göra en mobil spegling av sin webbplats, så länge det är enkelt att hitta kontaktuppgifter. Däremot kan de ha mobila tjänster som verkligen stödjer deras verksamhet – ett mobilanpassat lagersaldo kan till exempel vara relevant för ett industriföretag. Men de som framför allt behöver synas mobilt är förstås medier – där finns det en efterfrågan.

En potentiell marknad, tror Bengt Hammari, är intranät och extranät hos större företag – ett mobilt intranät skulle kunna göra dem både effektivare och flexiblare. En annan stor framtida användning är att kunna överföra pengar via mobilen.

– Men då pratar vi om mobila applikationer, inte om webbplatser. Och det är ett annat kapitel, säger Bengt Hammari.

Fem saker att tänka på

• Kill your darlings. På en mobil sajt kan du inte berätta allt.
• Se till att den laddar snabbt. Även om användaren betalar en fast avgift är det segare att surfa mobilt än från en dator.
• Se till att sajten är logisk, både för den som pekar sig fram (som på en smartphone) och för den som klickar sig fram.
• Se till att sajten är optimerad för olika mobila plattformar – framför allt om du använder bild- och videoformat. Det finns en öppen databas med terminalidentifiering, som är att rekommendera om du bygger en större sajt.
• Minimera antalet anrop mot webbservern (exempelvis en bild är ett anrop).

Fem lyckade mobilsajter enligt Winston

• m.flickr.com – ”Har tagit bort allt brus. Laddar snabbt.”
• mobil.dn.se – ”Har renodlat de nödvändigaste funktionerna. Bra interaktion.”
• m.bbc.co.uk – ”De har både tekniskt och grafiskt skalat ner sajten så att den blir behaglig att läsa i mobilen.”
• mobil.tasteline.com – ”Är lätt att använda när jag står i butiken. Bra kategoriseringar, bra sök, bra tips från användare.”
• mobil.eniro.se – ”Lätt att hitta, lätt att söka. Enkel och avskalad men inte tråkig.”

Krister Insulander

Appar. Så lyder det nya kodordet som blivit IT-industrins heliga graal. Men hur ser utvecklingen ut, och vad bör man tänka på om man själv vill lansera sin mobilapplikation?
– Till att börja med bör man fråga sig varför, säger Torbjörn Carlbom på Veckans Affärer.

Torbjörn Carlbom (foto: Micke Lundström)

Torbjörn Carlbom har bevakat telekommarknaden och framför allt mobilbranschen i över tio år. Som reporter på Veckans Affärer följer han regelbundet utvecklingen – och den är snabb, framför allt inom den mobila världen. Den stora revolutionen skedde när Apple introducerade sin iPhone för några år sedan.

– Apple lanserade inte en mobiltelefon utan ett helt ekosystem, med ett överlägset användargränssnitt och en plattform med applikationer utvecklade av andra. I ett slag blåste de förbi hela telekomindustrin, som inte hade något att kontra med. Plötsligt var mobilen inte en pratmaskin längre, utan den primära kanalen för nätburen kommunikation.

Efter en trög start gick det blixtrande fort, och idag finns det över 150 000 appar, som har laddats ner över tre miljarder gånger från Appstore. Och det accelererar.

Underhållning

– Det som människor laddar ner är framför allt ”save time, kill time”-applikationer – små, enkla spel och liknande. Ungefär som de små ”Game and watch”, som vi spelade Donkey Kong med på åttiotalet. Däremot är vi inte lika intresserade av att använda vår iPhone professionellt, även om en del företag har skapat iPhone-applikationer för sina system.

En trend just nu är att företag vill in i applikationsvärlden för att göra reklam. Allt fler sponsrade spel, där varumärkena syns, dyker upp i Appstore. Applikationen är oftast gratis att ladda ner medan Apple får pengar från annonsören, till exempel Coca Cola.

– Apple lanserade nyligen ett eget annonskoncept för mobiltelefoner, iAd. Poängen är att göra mobilapplikationer till annonsbärare och annonser till applikationer i sig. Men frågan är om konsumenterna verkligen vill ha reklam i sina mobiltelefoner. Praktiskt taget ingen klickar ju på en internetannons och många använder elektronik för att sortera bort tv-reklam, pop-ups och så vidare, säger Torbjörn Carlbom.

Slutet system

Apple har ett stort försprång på marknaden, då iPhone-apparna inte går att använda på några andra plattformar. På så vis går Apple emot den moderna IT-ekonomin, som bygger på öppen källkod och användargenererade applikationer.

– Apple har alltid stängt in sina användare – det är samma sak med deras musiktjänst. Om du ska köpa musik från deras butik tvingas du använda Apples program iTunes och deras mp3-spelare iPod. Att deras affärsmodell trots allt fungerar beror på skicklig marknadsföring och att deras produkter är enkla att använda.

De lyckas upprätthålla en gammal ekonomi genom att skapa en hype kring produkter som egentligen inte är så speciella. Men nu har resten av marknaden börjat röra på sig.

Praktiskt taget varenda mobiltelefontillverkare har lanserat applikationsbutiker det senaste året. Och störst är Google, som utvecklat den öppna mobilplattformen Android. Det är bara Apple och Nokia som har egna, slutna plattformar.

– Apple har fler evangelister än användare, och dominerar idag marknaden totalt. Men den stora volymen lär hamna hos Android – det är där de stora användargrupperna finns. Apple har sålt cirka 50 miljoner iPhonelurar på en marknad som består av 4,6 miljarder mobilanvändare.

Mjukvarustyrd dumburk

Torbjörn Carlbom tror att underhållning kommer att dominera även i framtiden, och att marknaden kommer att bli mer mjukvarustyrd.

– Det är vad du använder mobilen till som är intressant, inte själva telefonen – ungefär som med en dator. Genom att ladda ner de applikationer du vill ha designar du din egen mobil – det är bara telefonfunktionerna som är gemensamma.

Mobilen har gått från att vara en telefon till en ständigt uppkopplad multimediadator – en iPhone genererar minst dubbelt så mycket trafik som en vanlig mobiltelefon. Utvecklingen har skett mycket tack vare operatörernas nya prissättning, där mycket eller obegränsad datatrafik ingår – även om operatörerna har högre priser för storförbrukare av mobil kapacitet.

– Eftersom vi dessutom i allt större utsträckning surfar mobilt från våra datorer ökar trafiken i näten kraftigt, och i USA har man problem med kapaciteten. Datahastigheten är också markant snabbare till mobilen än från, vilket rimmar illa med att användarna skapar och laddar upp material till webben. I Skandinavien har vi dock en hög kapacitet i näten – men även här börjar vi närma oss gränsen.

Hur tjäna pengar?

Men hur tjänar man pengar på mobila applikationer – de är ju oftast gratis eller kostar några tior?

– Om appen är gratis finansieras det via reklampengar. Annars är det volymen som ger vinster. Men många appar är inte gjorda för att generera vinst – folk utvecklar på kul, utmanar varandra och får dem utlagda på Appstore.

Många utvecklar också appar helt i onödan, menar Torbjörn Carlbom:

– När svenska marknadschefer får en iPhone vill de genast att företaget ska ha en app på Appstore. Men varför det? Kunderna hittar dem inte bland alla 150 000 appar, och få företag har kunder där majoriteten använder iPhone. Att utveckla en app, med alla steg fram till butiken, kostar trots allt från strax under hundratusen kronor och uppåt.

– Då är det bättre att lägga resurserna på en bra mobilsajt, som alla kan använda oavsett mobiltelefon. Här pågår en oerhört spännande utveckling, som ofta bygger på positionering – om du befinner dig på en plats kan du få massor av information du behöver genom att fotografera eller knappa in adressen.

Fem tips för dig som tänker utveckla en mobilapplikation

1. Innan du börjar – ställ dig frågan ”varför?”. Gör du det bara för att ”alla andra gör det” eller finns det några andra syften?
2. Är det verkligen en app du ska ha – är det inte en mobilsajt, som fungerar på alla plattformar?
3. Ha inte för höga förväntningar på spridningen – konkurrensen om användarnas uppmärksamhet är gigantisk.
4. Gör något kul. Appen behöver inte vara avancerad, men måste vara underhållande för att användarna ska vilja ladda ner den.
5. Välj Apples plattform. ”Om jag får frågan om två år skulle jag förmodligen rekommendera Android, men idag dominerar Apple stort”.

Marknad som växer lavinartat

Apple dominerar app-marknaden stort – med över 150 000 applikationer har de en marknadsandel på över 99 procent (den förväntas ligga på cirka 65 procent vid 2010 års utgång).

Konkurrensen är stenhård – under 2009 ökade antalet applikationsbutiker från 9 till 29.

Allt fler blandar sig i leken, både IT-företag och mobiloperatörer. Bland annat har 24 stora operatörer bildat en gemensam allians för försäljning av appar. Bland dessa finns operatörerna China Mobile, AT&T och Teliasonera samt mobiltillverkarna Samsung och Sony Ericsson.

Marknaden förväntas växa med 92 procent i år, och analysföretaget Gartner tror att app-marknaden omsätter närmare 30 miljarder dollar år 2013, att jämföra med dagens drygt 4 miljarder.

Populäraste apparna

Spel – klassikern Tetris är fortfarande oerhört populär.
Sociala medier (Twitter, Myspace etc) – Facebook-appen har legat på topp tio ända sedan starten.
Musik och film – framför allt YouTube och Spotify.
Andra typer av underhållning – små, kul, tidsfördrivande appar.

Krister Insulander