Arkiv | Sociala medier

Communitydödens år ur ett redaktörsperspektiv

Communitydödens år ur ett redaktörsperspektiv

Communitydöden har i år slagit till på riktigt och några av de mest populära ungdomssajterna såsom Playahead och Lunarstorm har efter långa perioder av vikande besökssiffror slutligen gått i graven.

Webbterapeuten har tidigare skrivit om ett annat community, Skunk, som lades ner i juni i år. Anledningen heter Facebook – som ju i mångt och mycket är byggt på två huvudteman: Möjligheten att kommentera och möjligheten att uttrycka sitt gillande över i princip vad som helst. ”Like”-knappen har dessutom i år lämnat Facebook och istället invaderat webben som en stormvind. På bara några få veckor syns den överallt. Rent praktiskt innebär det att man som inloggad Facebookanvändare kan uttrycka sitt gillande för artiklar och objekt även utanför Facebook – med resultatet att de vänner man har ser vad man gillat.

Faran med Facebook

Communitydöd är en enkelt kommunicerbar, medieskapad, term. Men den döljer lika mycket som den illustrerar.

Det är viktigt att komma ihåg att det totala antalet nätmedborgare ständigt ökar, något som är lätt att glömma bort när man pratar om nedlagda nätgemenskaper. Siffrorna ser onekligen ut att peka uppåt.

Dessutom knyts allt för webbtjänster till Facebook. Antingen löst integrerade i form av den ovan nämnda Like-knappen eller i form av mer detaljerade tekniska lösningar. Med tanke på hur hårt Facebook styr innehållet, och dessutom hur det knyts till den egna profilen, finns det givetvis skäl att fråga sig hur kreativitet och uttrycksfrihet påverkas.

Hur lång tid dröjer det innan företag och organisationer kommer att gardera sig tekniskt och kräva av webbyråerna att införa Like-knappen på de egna webbplatserna, på samma sätt som exempelvis nu blivit standard med de olika delningsfunktionerna (ShareThis, med flera)? Och vad händer med innehållet när fokus skiftar från att skriva kommunikativt till att tävla om besökarnas gunst via ”Like”-knappar?

Innehållet fortfarande kung

Som webbredaktör och publicist är det värt att fråga sig hur långt man är villig att gå när man ger tekniken fri lejd till innehållet. Samma teknik som har möjliggjort öppnandet av kanalen sociala medier har även inneburit att innehållet radikalt håller på att förändras. När communityeffekten tog fart på allvar för några år sedan var det många som förutspådde att den gamla devisen: ”Content is King” var på fallrepet. Innehållet var inte längre i fokus. Användarna stal mer och mer av glansen – oavsett vad de genererade för innehåll.

Och ändå är det så att de mest populära webbplatserna och bloggarna är de som gång på gång levererar lysande innehåll. Innehåll som sedan länkas till och Facebook-gillas. Gillandet har blivit en sorts genväg till innehållet, men om något står tydligare än någonsin så är det att det är just innehållet som driver en gemenskap, inte tvärtom.

Oavsett den nuvarande situtionen bör företag och organisationer sätta sig ner och i grund och botten analysera vad exakt det egentligen är som sägs – samt vilken effekt det har. På vem och var. Och sedan ta ett klartsynt beslut gällande vilken redaktionell, och teknisk, linje de vill följa.

Att följa med strömmen och med förtjusning implementera nästa digitala Rube Goldberg-maskin på den egna webbplatsen i tron att den ska förbättra kommunikationen – representerar ett slags magiskt tänkande som var lika nödvändigt i början av IT-åldern som det är förödande idag.

Skrivet i Krönika, Organisation, Sociala medier, WebbredaktörKommentarer (0)

Så får din blogg fler besökare

Så får din blogg fler besökare

Att starta en blogg kan kännas som att bjuda in till den där festen ingen kom på. Tiden då det räckte med att ”börja blogga” för att få uppmärksamhet är sedan länge förbi. Det finns över 300 000 bloggar i Sverige och konkurrensen om läsare är stenhård.

Det betyder inte att det inte är någon idé att börja. Vad som krävs är att du tänker igenom vad du vill och är beredd att engagera dig. Webbterapeuten inleder hösten med att bjuda på några tips till dig som vill börja blogga och siktar på att snabbt få många besökare. Fyll gärna på med egna erfarenheter.

Tänk igenom vad du ska blogga om

Du ska skriva om det du vill och känner för, men det finns redan många som berättar om hur det är att vara mamma eller pappa, ha en busig hund eller som publicerar mer eller mindre snillrika matrecept. Därför är det vettigt att hitta ett eget område. Ännu en blogg som består av ”Idag vet jag inte vad jag ska skriva om…” gör ingen glad. Och genren ”Jag läste i DN idag…” känns rätt överrepresenterad.

Och är du inte ”kändis” är det bra att smalna av målgruppen och ”tänka lokaltidning”. Ska du blogga i en organisations eller ett företags namn är det vettigt att fundera kring bloggens mål och syfte. Är det verkligen rätt sätt att sälja en produkt? Kan ditt företag leva upp till det ni vill och lovar med bloggen?

Se dig omkring

Lägg tid på din egen lilla marknadsanalys och ta del av vad som fungerar och inte fungerar där ute. På köpet får du idéer till innehåll och ser vilka verktyg som passar din blogg. På Bloggportalen.se är 86 000 svenska bloggar kategoriserade. Socialmention och Bloglovin är andra kul ställen att hälsa på.  Besök NybloggatPusha och Börja blogga. Den senare är bra om du börjar från scratch. En annan intressant webbplats är Motherboard där du finner nyheter och idéer som inte alltid uppmärksammas på de vanligaste webbplatserna. Efter ett tag hittar du dina egna källor. Passa på att lista de bloggar du tycker borde bli dina framtida kompisar.

Arbeta med ditt innehåll

Lägg ned tid och tanke på det du ska publicera. Det kan tyckas som om många bloggare bara skriver rakt av, men det ligger ofta mycket arbete bakom. Fråga alla dem som lagt ned sin blogg för att de inte orkar eller hinner uppdatera sin den.

En bra blogg kräver också att du är noggrann med fakta – såvida du inte av någon anledning ska starta en ryktesblogg eller liknande. De flesta besökare uppskattar att du ”tänkt färdigt” innan du publicerar din text. Det är lättare ta till sig innehållet om texten inte är full av frågetecken och tveksamheter. Och besökaren återkommer till en blogg han eller hon litar på.

Var uthållig

För de flesta tar det tid att få läsare. Människor måste hitta dig helt enkelt. Du ska bli en del av samtalet där ute och din blogg ska börja synas i sökmotorer och bloggportaler. Ger du inte upp så blir belöningen snart fler besökare, vilket i sin tur ofta genererar nya besökare.

Uppdatera

Det finns många teorier om hur ofta man bör uppdatera sin blogg, allt från flera gånger om dagen till en gång i veckan. Det finns inget facit, men det är bra att uppdatera – med ett relevant innehåll – så ofta det bara går. En välbesökt blogg tappar snabbt besökare om det blir uppehåll i två till tre dagar. Och efter någon månad räknas den som ”död”.

Tänk på att du inte alltid behöver publicera en ny uppsats. Ett riktigt bra länktips, en vass kommentar eller genomtänkt reflektion räcker ofta. Efter ett tag märker du vilka uppdateringar som fungerar bäst.

När du väl nått läsare finns det samtidigt en poäng med att inte trötta ut dem med oväsentligheter. Samtidigt innebär fler artiklar fler chanser till exponering. Fler besökare innebär också bättre möjligheter att starta omröstningar, tävlingar eller att på annat sätt engagera dina besökare. Om du inte kan uppdatera ofta – försök i alla fall uppdatera regelbundet.

För en del bloggare är det viktigt att känna till när besökarna dyker upp. Flera undersökningar visar på att bloggläsandet ofta peakar på måndagar, men det gäller inte alla. Kolla in din egen statistik. Var inte rädd för att trafiken då och då kommer att dippa. Det är svårt att ha ett jämnt trafikflöde. Ha som mål att ha X procent återkommande besök.

Anmäl bloggen till sökmotorer, blogglistor och bloggportaler

Leta upp ställen där du kan marknadsföra din blogg. Några tidigare nämnda exempel: Bloggportalen, Bloggar.se, Nyligen.se och Google  Blogsearch. Vissa av tjänsterna kräver att du är registrerad användare för att få pinga och synas i sökresultatet.

Det finns de som skapar så kallade betesbloggar på Aftonbladet, Expressen eller andra som tillhandahåller bloggverktyg. Därifrån länkar de sedan vidare till bloggen. Det ökar ofta antalet besökare och sidans pagerankning.

I princip kan du inte ”spamma” tillräckligt med ditt alster, i synnerhet inte i början. Om du bara gör det med smak och finess så reagerar ingen negativt. Bjud på smakprov, utmana publiken på det forum där du marknadsför dig eller be om hjälp.

Skaffa länkkompisar

Engagera dig i samtalet. Nätverkande är A och O i bloggvärlden. När du skrivit din post ska du inte bara vänta på att Google hittar dig, indexerar den och dina besökare börjar trilla in. Använd dina sociala nätverk, se till att pinglistan i ditt bloggverktyg är aktuell och korrekt ifylld.

Dina blogginlägg ska skickas till alla relevanta söktjänster. Se här för en uppdaterad svensk pinglista och en förklaring av hur det hela fungerar.

Länka, länka, länka. Ju fler kompisar du har desto fler känner till dig. Alltså är det bra att ha en schysst bloggroll. Var generös med länkar till andra. Många bloggar visar upp sina inlänkar. Länka till tidningars artiklar. Uppmuntra alltid länkningar till dig. En länk från ”rätt” blogg kan betyda väldigt mycket.

När du skrivit inlägget ska du givetvis tala om att du gjort det. Använd Facebook, ditt Twitterkonto och de forum du är registrerad på och andra platser där du umgås med människor på webben.

Skriv lockande rubriker

En bra rubrik lockar till läsning. Så se till att undvika tråkiga överskrifter. Det är skillnad mellan ”Sagan om Rödluvan” och ”Varg slukade mormor”. Fundera kring vad det är som gör att du själv läser vissa texter och väljer bort så många. Använd de formuleringar och ord som lockar just din målgrupp. Kolla gärna in bloggar och webbtidningars listor över ”Mest lästa” för att få inspiration.

Här kan du ta del av tips om hur du kan skriva effektiva rubriker: How to write great headlines, Skriva rubriker och Så skriver du bättre rubriker på din blogg.

Till skillnad från på papper ska din rubrik fungera i många  sammanhang; i Google, RSS-flöden och så vidare. En bra rubrik kommer också att hjälpa dig att sampublicera artikeln via olika kanaler. Om du har skrivit en vettig rubrik från början kommer du inte behöva skriva om den för de olika kanalerna. Tänk på att Twitter har en begränsning på 140 tecken per meddelande. Även om detta räcker gott och väl för en rubrik så kanske det kan bli tajt att få med en (förkortad) länk, några hashtaggar och en uppmaning om att gå in och läsa texten.

Använd Twingly och Google Reader

Skapa RSS-strömmar på Google Reader och Twingly och följ dessa för att se vilka ämnen ”trendar”. Google Reader är kopplat till ditt Googlekonto och kräver inloggning, men ett sådant bör du i alla fall skaffa för att få tillgång till statistikverktyget Google Analytics.

Moderera bara i efterhand

Moderering gör att de flesta besökare upplever en känsla av censur, samt att det inte är lönt att komma tillbaka. Moderera dumheter i efterhand, men se till att du har koll på kommentarerna. Svara snabbt och led gärna diskussionen vidare. Uppmuntra de som bryr sig om dig.

Generellt sett ökar ett öppet kommentarsfält chansen att besökare lämnar kommentarer, men att använda sig av en tjänst som Disqus eller kräva en registrering av sina läsare skapar ofta en bättre debatt. Notera att i inget av dessa fall bör man moderera innehållet, utan endast försöka styra bort anonyma kommentarer.

Engagera dina besökare

Tala med dem och be dem komma med input. Ställ frågor. Erbjud något i gengäld. Det är helt ok att be om tips eller kommentarer. En tävling? Lotta ut något? En uppmaning? Gästbloggare?

Använd flera kanaler

Du har säkert andra kanaler eller mötesplatser där du kan marknadsföra din blogg. En webbplats,  forum, Twitterkonto, profil på LastFM, NING-nätverk och så vidare. Ett enkelt trick är att ha adressen med i din e-post. Om innehållet passar koppla ihop även din blogg med Linkedin. Och har du många vänner på Facebook så kan du posta tips om att du har publicerat ett intressant inlägg. Är din blogg inriktad på ett visst ämne kan du leta upp liknande bloggar och tipsa om din post, om den är relevant.

Bloggar du för en organisation eller ett företag finns här mycket att göra – webbplatser, intranät, tidningar, nyhetsbrev och annat. Varför inte tipsa medarbetarna om bloggen? Kanske byta och bjuda innehåll med andra kanaler?

Twitter bygger på att du har många, relevanta, kontakter på din followerslista. Här finns i princip obegränsat med publik om man bara tar sig tiden att kontakta andra användare, konversera med dem och engagera dem. Twitter fungerar bra som ett komplement till din blogg och inte bara som en signaltuta. Kommunicera en specifik del av materialet från din blogg till din Twitterkanal. Kortare tips, en bild med rubrik, en uppmaning om hjälp fungerar ofta bättre än en återpublicering av rubriken på ditt blogginlägg.

Köp dina vänner

Känner du för det kan du naturligtvis köpa trafik från Google Adsense och Adwords. Adsense syns på webbplatser och Adwords visas intill sökresultatet. Syftet är att få återkommande besök, men till en början kan det löna sig att köpa lite ingångstrafik. Det finns flera guider på hur man kan arbeta med Adwords. Till exempel här, här, eller här.

Kostnaden för Adwords varierar beroende på vilka ord du köper. Du satsar de pengar du vill. Grundregeln är att varje klick på din annons som resulterar i ett besök på din blogg kostar dig X pengar. De dras sedan från ditt konto. Hur bra resultat du får av dina Adwords är ett resultat av flera saker, men ju bättre förståelse du har om sökmotoroptimering, desto bättre brukar resultatet bli.

Utvärdera

Du lär snart känna dina läsare och vilka poster som blir populära och som skapar läsning, kommentarer och länkar.
Samtidigt är det intressant att analysera din trafik och ett verktyg för detta är Google Analytics. Lär dig använda det och förstå betydelsen av den statistik du får genom den. Saker att fundera kring: Varifrån kommer besöken och hur länge stannar de? Vad är ett relevant besök? Vad lockar eller engagerar besökaren på din blogg? Bortse inte från källor som ger få besök – det kan mycket väl vara dina viktigaste bloggvänner som ger dig den trafik du behöver för att nå ut till ett större nätverk. Googles Feedburner är också ett utmärkt verktyg för att få reda på hur många som prenumererar på din blogg via RSS.

Skaffa ett eget domännamn

Med ett eget namn står du ut i mängden. Dels har du en fördel ovanför alla webbtjänster som körs via mediehusens portaler (även om vissa av dessa nu också erbjuder att man kan koppla den egna domänen till sin blogg), dels får du en extra chans att skapa uppmärksamhet. Svårt att komma på ett bra domännamn? Lek fram ett här.

Skrivet i I fokus, Sociala medierKommentarer (0)

Kommentarshysteri två punkt noll

Kommentarshysteri två punkt noll

K0mmentering på webben har exploderat under det senaste året. De stora dagstidningarnas webbupplagor har nästan alla kommentatorsfält där diskussionerna går varma – tyvärr ofta på en påtagligt låg nivå. Att tillåta kommentarer på en webbplats kräver nämligen att webbredaktören har en  kontinuerlig och öppen dialog med besökarna. Samtidigt måste webbplatsen ha en tydlig kommentarspolicy och en moderering som är konsekvent.

I den kommentarshysterin som råder på i princip samtliga webbplatser bör det finnas utrymme att fråga sig om det verkligen är nödvändigt för besökaren att kunna kommentera varje artikel, inlägg och sida. Kanske är det så att inom en viss tid kommer kommentarerna helt att centraliseras till en enda användare (möjligen via OpenID eller Facebook-connect). Och där kan användaren kommenterar på det sätt som Disqus idag möjliggör -  istället för att varje webbplats ska erbjuda ett eget kommentarssystem. Det är en möjlig och hanterlig väg framåt.

En annan viktig fråga, inte minst för webbredaktioner, är om det sker en medveten eller omedveten anpassning av kommunikationen när redaktören vet om att det går att kommentera texten?

Blogghatet, som i stort sett drivs av just negativa kommentarer, har varit en hett debatterad fråga under 2010 i takt med att både profilerade bloggare och vanliga användare blir allt mer rutinerade webbpublicister. De stora dagstidningarnas webbupplagor har nästan samtliga utrustats med kommentatorsfält och diskussionerna går varma.

Diskussionen och utbytet av åsikter är centralt i sociala medier och om något kan sägas med säkerhet så är det att fenomenet på inget sätt har hittat sin mest bekväma, eller tillgängliga, form.

Disqus höjer kvalitetsnivån

Sydsvenskan.se släppte tidigare i år en helt ny version nätupplagan. Ett antal djärva beslut och en komplett ombyggnad av både navigation och innehållspresentation gör satsningen intressant att följa. Parallellt med ombyggnaden lanserades det nya kommentarssystemet, Disqus, som nämns ovan. Hur kommentardelen har påverkat tidningen är om möjligt än mer intressant att studera.

Disqus-systemet ställer högre krav på besökskommentarerna. Resultaten har varit att nivån på diskussionen höjts avsevärt. Det är helt enkelt nyttigt att införa en extra spärr för att se till att besökare inte fyrar av ogenomtänka kommentarer på det sätt som exempelvis sker rutinartat i kommentarsfälten på både SvD och DN.

Otydlig moderering ger sämre kommentarer

Att införa ett system som samlar en avsändares samtliga kommentarer är bara det första steget på vägen. Om vi återigen tittar på Sydsvenskan som exempel är diskussionerna fortfarande rejält onyanserade och agerar mer som en slags säkerhetsventil för missnöje än arena för saklig debatt. Förmodligen är det ett problem som bara delvis kan åtgärdas med tekniska innovationer som Disqus.

Men vad utgör då ett ”bra” inlägg?

Det etikdokument som Sydsvenskan tagit fram för den egna redaktionen ger svaret: ”trovärdighet”. Målen är högt ställda och bannorna relativ få. Samma sak går inte att säga för redaktionens riktlinjer till läsarna. Dessa verkar vara ett generiskt hopkok bestående av den sedvanliga bannlysningen av allt som är olagligt och tabu. Inget vidare utförligt skrivs om den tänkta nivån på kommentarerna. Resultatet kunde ha varit bättre om man uppmuntrat besökarna först och förbjudit sedan.

Kommentarernas verkshöjd kan dock bara uppmuntras och en stor del av tjusningen med sociala medier är att de inte bör, eller kan, styras. Däremot kan man som redaktion skapa en tydlig modereringspolicy som man sedan gör sitt yttersta för att efterleva. Men samtidigt måste man vara flexibel nog att byta den om den visar sig ha brister.

Artikelkommentar från sydsvenskan.se

Artikelkommentar från sydsvenskan.se

Det är på denna punkt som Sydsvenskan inte riktigt lyckas hela vägen.

Modereringen är godtycklig. Sakliga inlägg raderas ofta medan personliga påhopp (som onämns som oönskade i policyn) får stå kvar. Inlägg som tas bort markeras inte alltid, vilket gör diskussionen svår att följa för en förstagångsläsare. De inlägg som däremot tas bort och markeras får ingen indikation på vilken del av policyn de brustit mot, något som skapar ytterligare irritation och förvirring bland besökarna.

Kommentarer inleds ofta med: ”Jag vet inte om detta får stå kvar, men…”. Varje populär webbplats som öppnar för kommentarer måste vara beredd på att individer kan uttrycka sig skarpt – men när påfallande många besökare inleder med att varna för att de möjligen överträder en policy så finns det goda skäl att se över hur modereringen funkar och om policyn möjligen behöver formuleras om.

I likhet med andra större svenska dagstidningar ges inte besökaren möjlighet att kommentera samtliga artiklar, något som är extra tydligt hos Sydsvenskan. Tydligt till den grad att man anar en outtalad redaktionell riktlinje som förmodligen skulle må bra av att ventileras i ett öppet  forum. I annat fall löper man som redaktion risken att få kritik för att försöka styra debatten för hårt.

Webbredaktörens perspektiv

Kommentering på webbplatser är ingen exakt vetenskap.

Att tillåta en sådan funktion är att ständigt behöva ha örat mot väggen. Om man har lyckats locka besökaren att engagera sig har man kommit långt. Därefter gäller få regler. Svaret är att som webbredaktör aldrig tappa kontakten med besökaren. Frågor som: ”Hur agerar besökarna?”, ”Vilken är stämningen?”, ”Följer besökarna vår policy eller är de öppet aggressiva/trotsiga?”, ”Vad kan vi som webbredaktion göra för att förbättra situationen?”, borde vara kontrollpunter på en webbredaktörs ständiga agenda.

På en dagstidning kan det vara avgörande vilka artiklar man låter besökaren kommentera. Men samma sak gäller för företag och organisationer, även om besökssiffrorna är lägre. Fundera vilken nyttan är med slentrianmässigt aktivering av kommentarsfunktionen? Fungerar det inte, var inte rädd för att ta bort den. Det finns andra sätt att be om återkoppling från besökarna.

Fundera hur du som skribent påverkas av kommentarerna. Anpassar du innehållet för att få en besöksreaktion eller har du en tydlig linje som identiferar dig?

Sex tips för en bättre diskussionsmiljö

  • Använd Disqus för att slippa anonyma kommentarer. Skapa inte egna inloggningssystem, de används sällan.
  • Ha en tydlig, men uppmuntrande, kommentarspolicy.
  • Var konsekvent i modereringen, men var inte rädd för att ändra policyn om den uppenbarligen inte fungerar.
  • Ha en öppen kanal till besökarna. Erbjud ett besöksforum där man på ett enkelt sätt kan kontakta administratören. Låt de frågor som ställs i detta forum vara öppna så andra kan ta del av dem.
  • Låt administratören ha ett riktigt namn när han eller hon modererar webbplats. Ingen gillar att bli tillsagd av: ”Admin”. Det upplevs som om man döljer sig bakom en maktposition.
  • Lyssna, lyssna, lyssna!

Skrivet i Krönika, Sociala medier, WebbredaktörKommentarer (0)

Facebook dödar communities

Facebook dödar communities

Spray har ett tag sedan gått ut med beskedet att de stänger ner det lilla communityt Skunk.

För ungefär tio år sedan lär Skunk enligt (obekräftad) uppgift varit en av Sveriges största nätgemenskaper. Redan på den tiden var Skunk ägt av Spray och har genom åren fört en tynande tillvaro med en minskande användarbas och en i princip tekniskt helt orörd webbplats i nästintill nostalgisk 1.0-stil.

Men ett litet antal användare, kanske några hundra aktiva per dag, har troget fortsatt använda Skunk som sin digitala hemvist.

Istället för att uppdatera plattformen väljer Spray nu att lägga ner hela webbplatsen och hänvisar användarna till Facebook istället.

Kort efter beskedet bildas en Skunkgrupp som i följande pressmeddelande kraftigt opponerar sig mot beslutet:

Skunk har fostrat och fostrar en hel generation. Det ovanligt fria och välkomnande formatet har bjudit in till dagboksskrivande och kommunikation via skunkmess och diskussioner i grupper vilket bidragit till utvecklande av en alldeles egen språklig stil. Flera författare och journalister har inspirerats av den litterära form Skunk har bidragit till att skapa. Skunk går inte att jämföra med andra communitys såsom Facebook och Twitter. Att medlemsantalet är så lågt i jämförelse borde inte ligga Skunk och dess aktiva medlemmar till last, eftersom det fyller en helt annan funktion än andra sociala media.

Det finns all anledning för många webbplatsadministratörer att fundera över det sista påståendet i stycket ovanför. Är besökssiffror det enda som räknas? Är verkligen några hundra aktiva medlemmar så lite att man kan stryka hela användargruppen ur serverklustret med en IT-teknikers kyliga, rationella, sinne?

Skunkgruppen fortsätter:

Skunk är en alldeles egen frizon på internet. Det finns ingen lista över mest lästa dagböcker; det finns ingen logg över besökare. Vår community är och har varit ett kulturellt andninghål på internet bland kommersiella bloggar och listor med populära bloggar. På Skunk får kreativiteten flöda ifred.

Ovanstående finns även att läsa i mer utförlig form i det Skunkmanifest som skrevs kort efter pressmeddelandet.

Skunks problem är dina

Tre saker är slående när man granskar manifest och pressmeddelandet:

  1. Att en community har några hundra aktiva medlemmar är inget skäl att stänga ner den.
  2. Avsaknaden av de funktioner som användare vant sig vid på webben 2.0 är i Skunks fall inte bara något positivt utan nödvändigt för att bibehålla gemenskapen.
  3. Begränsningarna har fostrat en stil, eller brist på stil, som användarna vill värna om.

Skunkgruppen sätter fingret på de problem som många organisationer och företag brottas med dagligen. Skunk har som community på ett anakronistiskt men unikt vis lyckats stå emot uppdateringshetsen och därigenom fått bibehålla sin kultur och särprägel.

Skunkpoesi

Skunkpoesi

Sprays ovilja att tekniskt investera i en dalande nätgemenskap har skapat ett särfall som engagerar aktiva användare och som riktar externa och ifrågasättande blickar på den extrema utveckling vi alla utsätts för idag på internet. Här har vi alltså en webb där innehållet inte ständigt stöps om till nya former av tekniken och vars användare är fria att utvecklas inom ramarna för den teknik som finns. Jämför utvecklingen på karriärsnätverket Shortcut, som trots ständiga riktnings- och teknikbyten endast lyckats med att irritera och tappa medlemmar.

Just vad som händer i fallet Skunk ska bli intressant att följa. Kommer Spray att ge med sig och se en PR-vinst i att låta communityt leva kvar eller kommer det att kapas och speglas av medlemmarna och läggas upp på en privat webbserver – och i så fall hur kommer ett nytt ägarförhållande att påverka kulturen där? Om Spray väljer att behålla Skunk finns det en viss ironi i att sociala medier räddade en dödsdömd community som uttryckligen inte kan eller vill använda sig av just sociala medier.

Omöjligt hejda utvecklingen

Om man ska sia om framtiden för Skunk är det inte orimligt att tro att det är mer eller mindre kört för Skunk i den form de aktiva medlemmarna är vana att se den. Ett ägarbyte innebär i princip alltid ett riktningsbyte, även om riktningen skenbart är densamma som förut. Tjusningen med platser som Skunk är att de är nästan helt odefinierade och onischade, oavsett hur de marknadsfördes vid lanseringen. Det pratas mycket om kulturplats och kulturskatt när Skunkgruppen framför budskapet, men för den ovane besökaren är kulturen svårbegriplig, på gränsen till omöjlig att ta på eller hitta. Rimligtvis är det friheten i uttrycket och det faktum att det nästan helt saknas en varumärkessyn som gör Skunk till en attraktiv plats för de som helst inte vill teckna ett Facebook-konto.

Ett skunkanvändares communitysida.

Ett skunkanvändares communitysida.

Subkulturer på nätet (och i allmänhet) tål inte för strikta regler och för hård insyn och de mår bäst när de är ologiska och ofärdiga. När en tydlig fokuspunkt tvingas fram uppstår oftast interna slitningar som splittrar medlemmarna åt olika håll. Kommer Skunk att vara klarsynta nog att inse detta eller kommer de blint att rusa på så länge motreaktionen till Sprays agerande har ånga? Har Skunkgruppen ens frågat sig om de har medlemmarnas stöd att agera ombudsmän? Hur ser juridiken ut kring kopierade användarkonton och utvecklad kod som tillhör ett företag?

Oavsett vilka svar dessa frågor än får, belyser Skunkfallet ännu en högintressant och aktuell fråga: Kommentarshysterin. Ett tema som Webbterapeuten kommer att belysa i en kommande artikelserie i höst.

Skrivet i Sociala medierKommentarer (0)

Sociala medier – stöd vid katastrof

Sociala medier – stöd vid katastrof

Katastrofen i Haiti blev det första riktigt stora exemplet på hur sociala medier fungerar i kris. Och Läkare Utan Gränser var väl förberedda. Redan i höstas tog man fram en strategi för hur man skulle jobba med de kanalerna – och varför.

”Sociala medier i kris” var temat i Vetenskapsradion den 2 februari. Lina Eidmark, webbredaktör på Läkare Utan Gränser, var en av de intervjuade. Organisationen har nämligen haft oerhört stor nytta av de nya kanalerna i samband med hjälparbetet i Haiti.

– Vi började använda sociala medier för något år sedan, kopplat till enskilda insamlingskampanjer. Jag kände snabbt att det fanns en potential här, men att det behövdes en mer genomtänkt strategi, säger Lina Eidmark.

Skapar närhet och förståelse

Förra sommaren gjorde hon precis detta: tittade på utbudet av kanaler och var det var lämpligt för Läkare Utan Gränser att synas.

– Jag såg snabbt att det finns fantastiska redskap för att skapa närhet och förståelse för vårt arbete ute på fältet – genom att använda till exempel Twitter och bloggar kommer vi mycket närmare Sverige och svenskarna.

Väldigt tydligt har detta blivit vid jordbävningskatastrofen i Haiti, där Läkare Utan Gränser finns på plats.

– Vi har haft folk som sänt ut nödrop från Haiti via Twitter, och jag har själv också svarat på frågor som har kommit den vägen.

Många fördelar

Vinsterna med de sociala medierna är flera, menar hon:

– Vi sprider information om vad som händer ute på fältet och det blir också lättare att rekrytera fältarbetare. Men framför allt blir folk engagerade, vill bidra och delar med sig av artiklar och inlägg. En uppmaning att stödja Haiti via sms delades hela 30 000 gånger. Och detta är en av de stora poängerna med de sociala medierna – att det är så lätt att sprida vidare information.

Idag har Läkare Utan Gränser tre till fyra aktiva wordpressbloggar, en egen YouTube-kanal, flera Twitterkonton och en egen sida på Facebook. En av bloggarna finns dessutom på dn.se.

– Vi har fått ett otroligt bra stöd för vårt arbete i Haiti, mycket tack vare de sociala medierna. Och ändå är vi bara i början – det är fortfarande svårt med uppkopplingarna i många av de drabbade områdena.

– Läkare utan gränser är ett strålande exempel på en organisation som på allvar har förstått att de kan lyfta upp sina frågor genom att aktivt använda sociala medier. Nu gäller det att behålla initiativet och våga gå vidare, säger Artur Leczycki från Publik, som varit rådgivare vid utvecklingen av strategin.

Radioinslaget kan du höra här!

Se mer – och missa inte Läkare Utan Gränsers bloggar:

Krister Insulander

Skrivet i Praktikfall, Sociala medierKommentarer (0)

Bloggar som flippar, bloggar som floppar

Bloggar som flippar, bloggar som floppar

”Säger du blogg en gång till kräks jag” sa en kollega under ett möte häromdagen. Och det är inte svårt att förstå kommentaren. Det är mycket teknik. Det är mycket tyckande. Och det är mycket ”måsten”. Det är mycket snack helt enkelt. Tyvärr pratas det mindre om bloggens innehåll och syfte. För att råda bot på situationen gav sig Webbterapeuten ut för att kolla vad som funkar och inte funkar hos organisationer som valt att blogga.

ingenjorsbloggen

Sveriges Ingenjörer: öppenhet och förankring

Sveriges Ingenjörer tillhör nykomlingarna. Ingenjörsbloggen startades i december 2008 och är till för att skapa insyn, öka öppenheten och bjuda in besökare att delta i verksamheten. Det låter ju fint, men hur gör man det i praktiken?

- Vår verksamhet lämpar sig för reflektion och kommentarer, säger Frida Lejonqvist, kommunikatör på Sveriges Ingenjörer. Vi producerar mycket rapporter och liknande som berör många, men de kan vara för svårtillgängliga, både språkligt och logistiskt. Vi behöver bli mer personliga och då är en blogg ett bra verktyg.

Kommunikationsavdelningen drog igång projektet genom att kontakta de medarbetare som de tyckte passade som bloggare. Kravet var att de skulle representera hela organisationen. Därefter tog de in konsulter för att få coachning och hjälp med tekniken.

Viktigt med intern förankring

- Vi var väldigt noga med att lyssna och förankra bloggen. Intern förankring var A och O så alla bloggare var från början med och påverkade innehåll, stil och ton. När vi kände oss klara startade vi konton och visade hur verktyget fungerade. Idag är vi med som bollplank och har ett gemensamt möte i månaden där vi diskuterar innehåll, vinklar och publiceringen i stort.

Ingenjörsbloggen drivs bland annat av ombudsmän, utredare och förhandlingschefer. Många var intresserade att vara med, men det tog ett tag att övertyga dem om att bloggen inte var ett ”farligt” verktyg. Möjligheten till direkta kommentarer skapade en rädsla för att våga släppa kontrollen.

Låter bloggarna testa

Frida Lejonqvist menar att bloggarna måste få prova sig fram. Hon poängterar också att detta inte är en fluga utan en långsiktig satsning. Kommunikationsavdelningen håller utbildningar, driver avstämningsmöten och har ett så kallat utvecklingsmejl där de peppar bloggarna och tipsar om nyheter och länkar.

- Vi verkar bakom kulisserna, säger Frida Lejonqvist. Många av bloggarna lever ett ganska så anonymt arbetsliv i vanliga fall. Här får de chans att synas. Och nu är de flesta entusiastiska och skriver numera utan vi behöver påminna dem.

Får man skriva om vad som helst?

- De som bloggar får använda sin magkänsla och stämma av med oss och varandra om de är osäkra, säger Frida Lejonqvist. Och det gör de. Vi har inte bestämt något som de inte får skriva om. De får gärna hålla en personlig ton, men helst inte publicera privat innehåll. De bloggar som anställda vid Sveriges Ingenjörer.

Öppna kommentarer

Sveriges Ingenjörer har valt att ha öppna kommentarer som de kontinuerligt går igenom. Än så länge har de endast tagit bort en kommentar. En policy beskriver hur man hanterar det hela. I stort har Sveriges Ingenjörer har inte stött på några större utmaningar. Och det var lättare än vad de trodde att få med folk på tåget.

- Vi hade faktiskt inte väntat oss ett så stort engagemang, säger Frida Lejonqvist. Internt har vi fått stående ovationer. Många tycker också att det är kul att bloggen har blivit uppmärksammad i media, till exempel SVT. Bloggen ses som ett komplement som ger förbundet en lite mjukare och personligare profil. Just nu har vi 1 000 besökare i månaden.

Marknadsföringen sker främst via befintliga kanaler som medlemsbrev och extern webbplats. Man använder även Twingly och uppmuntrar bloggarna att länka till andra bloggar, för att generera länkar tillbaka. Till skillnad från många andra organisationer som bloggar har Sveriges Ingenjörer en budget som täcket projektet.

Har du några tips till andra som ska starta en företagsblogg?

- Kombinationen av internt arbete och konsulthjälp var en bra väg att gå. Och de olika stegen vi tog – att först bjuda in till coachning och sedan formera en grupp, samt att satsa på tidig förankring bland bloggarna – var bra. Bloggarna kunde därmed påverka allt, från innehåll till policy. Och jag tycker att vi har haft en ödmjuk inställning och varit lyhörda. Vi har också varit tydliga med att vi inte kan allt kring detta med att ha en blogg. Det viktigaste av allt har varit att vi fått förbundet att känna sig delaktigt.

SBAB: Populär blogg blir snabbkommentar

rantekomentaren

SBAB:s Räntebloggen har varit något av företagsbloggarnas flaggskepp. De var inte först men startade redan 2005 och har sedan dess mött ett stort intresse, både medialt och besöksmässigt. Medan många företagsbloggar kan ha det svårt att få trafik har Räntebloggen alltid haft fullt tryck, från 1 000 till 7 000 besök i veckan.

Att blogga om något sådant som ränta på bostadslån är naturligtvis tacksamt, men de har varit imponerande uthålliga. Så det var med stor förvåning jag tog emot beskedet att SBAB lagt ner bloggen.
- Bloggen blev så populär att vi inte hann med att kommentera alla inläggen, säger Karin Strand, pressansvarig på SBAB. Själva tjänsten har inte försvunnit utan finns nu under namnet Snabbkommentaren. Den enda skillnaden är att vi bytt namn för att kunna bredda området samt att inläggen inte publiceras på webbplatsen. Det finns en möjlighet att kommentera våra inlägg via e-post till vårt ekonomiska sekretariat.

Hade det inte varit värt att tillsätta mer resurser?
- Under hösten hade vi en sådan intensiv period att vi inte hade möjlighet till det, säger Karin Strand. Det var naturligtvis väldigt roligt att vi hade en av Sveriges mest besökta bloggar. Men till sist hade vi så mycket inlägg att vi inte hann med att svara. Ska man ha en bloggfunktion är det viktigt att kunna svara i tid på inläggen annars faller själva idén med tjänsten.

Är det inte lite tråkigt att kommentarerna på Snabbkommentaren inte är öppna och ”fria”?
- Alla som vill får kommentera SBAB:s inlägg direkt via e-post. Eftersom vi fortfarande har samma höga besöksantal till Snabbkommentaren har vi inte sett det som något problem. I framtiden väljer vi kanske att ta upp själva bloggfunktionen igen fast med en annan inriktning.

pensionsbloggen_11

AMF: Vill bli mindre anonyma

AMF tillhör de som inspirerades av Räntebloggen då de för två och ett halvt år sedan startade Pensionsbloggen. Syftet var att framstå som ett modernt bolag som provade nya sätt att kommunicera. De ville även komma bort från den vanliga envägskommunikationen och erbjuda kunder och andra möjlighet till dialog.

- Vi vill minska folks upplevelse av att vi är ett stort och anonymt bolag, säger Monica Glant, webbredaktör på AMF. Vi har bara ett kontor och begränsade möjligheter att kommunicera direkt med kunder. Nu får vår trygghetsekonom en plats att skriva om aktuella ämnen, saker som inte har någon plats i den vanliga webbstrukturen.

Oro för att börja blogga

Då AMF startade var blogg på modet och något ”alla” pratade om. Ändå tog det ett tag att sälja in idén internt. Många visste inte vad en blogg var och rädslan för att ha en funktion för kommentarer var stor. En del befarade att vem som helst skulle kunna skriva inlägg om vad som helst.

För att förbereda sig läste kommunikationsavdelningen allt de kunde hitta om företagsbloggar. De kollade noggrant upp teknik och kostnader och gick på studiebesök hos SBAB. De bokade möten med företagsledningen, tog in en konsult för att bolla idéer och utformade sedan en bloggpolicy. Tanken var från början att företagets pensionsinformatörer som träffar kunder landet över skulle berätta om sina erfarenheter. Men det fungerade inte i praktiken. Flera hoppade av då de inte tyckte tiden räckte till.

- Skribenten måste verkligen tycka det är kul om det ska funka långsiktigt, säger Monica Glant. Idag är trygghetsekonomen Anna Allerstrand ankaret och skriver det mesta. Hon gillar att dela med sig av sina kunskaper och brinner för att ge människor bättre koll på pensionsfrågan.

Bloggpolicy styr inriktning

Vad står det i er bloggpolicy?
- Där står att vi inte skriver ofördelaktiga saker om våra konkurrenter, säger Monica Glant. Vi ger inte heller någon personlig rådgivning, utan ger bara allmänna tips och råd.

Varför då, det är väl rådgivning människor behöver?
- Bloggen är inte ett lämpligt forum för personlig rådgivning. Det kräver en genomgång av hela ekonomin, det är ett lagkrav, och ska dokumenteras. Vår kundservice kan ge bättre personlig vägledning. Vi ser inte bloggen som en försäljningskanal för våra produkter och vi försöker ha en neutral hållning till företaget.

anna_1

Anna Allerstrand, bloggande trygghetsekonom.

- För att göra bloggen mer levande och lyfta fram andra personer och kompetenser inom företaget bjuder vi in gästskribenter. Det kan handla om att förklara komplicerade sammanhang, som till exempel hur börsfall påverkar våra sparare eller varför livslängdsantaganden är viktiga när det handlar om försäkringar, säger Anna Allerstrand.

En del företagsbloggar har problem med tilltal och avsändare. Det ska vara personligt, men hur personlig kan man vara som anställd? Och vems åsikter är det egentligen som står i bloggen? Medarbetarens eller företagets? Monica Glant tror inte läsarna förväntar sig att det ska vara ett personligt tilltal på företagsbloggar, men ser gärna att de i framtiden blir än mer personliga. Läsaren ska känna att det är en människa och inte ett företag som bloggar. Hon menar att en blandning av hårda fakta och det personliga vore optimalt. Även Pensionsbloggen har valt att ha öppna kommentarer som de håller koll på med hjälp av e-post.

Stort tryck under kris

AMF fick även känna på vad det kan betyda att ha en blogg öppen när det blåser. Plötsligt sökte sig många människor, många arga, ledsna och besvikna, till Pensionsbloggen. Och det blev många hårda ord, men AMF valde att inte ta bort någon kritik. Och efter ett tag fick  de mycket beröm från kunder och andra företag för deras öppenhet.

- Bloggen är ett forum för korta, snabba och aktuella texter och allra roligast är när det kommer kommentarer, säger Monica Glant. Då blir det så påtagligt att det finns någon i andra änden som, i bästa fall, får lite mer koll på pensionsfrågan. Normalt får vi inte in så många kommentarer men efter den senaste tidens händelser är det många som velat säga sin mening. Mycket ris men även en del uppmuntrande kommentarer. Vi har valt att låta i stort sett alla kommentarer finnas kvar även när de varit otrevliga och aggressiva. Vi har inte svarat på varje enskild kommentar, men när någon ställt en relevant fråga har vi förstås svarat. Vi har även publicerat blogginlägg som försökt bemöta och svara på kommentarer. Vi har också haft koll på vilka IP-adresser som använts och sett att flera återkommit gång på gång.

- Det var jättejobbigt i början med alla negativa kommentarer och det kändes personligt, säger Anna Allerstrand. Jag var osäker på hur jag skulle hantera alla anklagelser som riktades mot bolaget. I det läget tog vi hjälp av en konsult som kunde se situationen utifrån och ge oss helikopterperspektivet tillbaka, äger Anna Allerstrand.

Viktigt med långsiktighet

Monica Glant tycker att bloggens största utmaning är att jobba långsiktigt och att inte tröttna, trots att de inte har massor av läsare och inte alltid får så mycket kommentarer. Pensionsbloggen har mellan 400 och 500 läsare i veckan. Hon tycker det kan vara tufft att hitta ämnen att skriva om dagar då inget speciellt har hänt. Det har även varit en utmaning att få de anställda att läsa och använda den nya kanalen.

- Efter att ha jobbat med den interna lanseringen läser nu alla som jobbar på kundservice och som har ansvar för pensionsinformation bloggen, säger Monica Glant. De säger sig ha stor användning av bloggen i jobbet, dels för egen inspiration, dels då de kan hänvisa kunder dit för kompletterande information. Och vi märker att allt fler internt läser bloggen och ser dess fördelar. Då och då lyfter vi inlägg till intranätet och där finns det en länk till bloggen. Webbenkäter visar att läsarna är i stort sett nöjda, även om några har uttryckt att bloggen är för slätstruken.

Vill börja mikroblogga

AMF driver trafik från startsidan på sin webbplats. Där finns det en automatisk uppdatering av det som publiceras på bloggen. De har tryckt upp visitkort med bloggens adress och logga. Det går att prenumerera på nyheter via RSS eller e-post. De pingar även manuellt på Twingly för att öka intresset. Nu funderar AMF på att låta Anna Allerstrand börja mikroblogga.

- Jag fick upp ögonen för mikrobloggar på ett seminarium om sociala medier som jag var på och började fundera på om det är en kanal för AMF. Det är alltid spännande med nya sätt att kommunicera, men vi har inte landat i något beslut ännu. Det ska finnas tid också, säger Anna Allerstrand.

Har du några tips till andra som ska starta en företagsblogg?
- En eldsjäl som gillar att skriva och är hyfsat bra på det är en förutsättning, säger Monica Glant. Att inte kränga sina produkter utan tillföra något annat – information, inspiration eller vad det nu kan vara – är jätteviktigt. Det är också bra att förankra arbetet internt. Se till att ha en gemensam bild av vad ni vill åstadkomma och vilket jobb bloggen ska göra! Plus en plan för hur man ska agera om det kommer ofördelaktiga kommentarer.

- En policy är viktig att ha. Med tanke på vad vi upplevt under den senaste tiden är det väldigt viktigt att fundera igenom ordentligt om man är beredd på att det kan svänga snabbt, och om man orkar ta emot negativa kommentarer utan att fastna i en försvarsställning som lätt kan leda till pajkastning.

Det vi kunde gjort annorlunda är valet av plattform. Vi använder Typepad, men det kanske hade varit bättre att bygga något eget. Med ett egenutvecklat verktyg får man kontroll på funktionalitet och design. Typepad hade under en period problem med att få kommentatorsfunktionen att fungera, vilket kan vara förödande och uppfattas som att man försöker strypa dialogen.

Benke Carlsson

Skrivet i Sociala medierKommentarer (0)

Blir du social, lille vän?

Blir du social, lille vän?

Crowdmindre

Socialt nätverkande på webben handlar om att engagera människor. Den gamla idén att marknaden är en pågående konversation har egentligen aldrig varit så tydlig och så genomförbar som nu. Men de förutsättningar som fanns för bara några år sedan ändras så fort och så drastiskt, att många företag som den senaste tiden velat hänga på tåget ständigt hamnar efter utvecklingen. Eller värre. Webbterapeuten går igenom några av de viktigaste platserna för socialt nätverkande på webben och ger råd om hur företag egentligen ska bete sig i den sociala konversationen.

Det finns en uppsjö av webbplatser, tjänster och system som alla någonstans passar in i definitionen social media. För att göra den genomgången någorlunda avgränsad börjar vi med att ta upp de som har mest att erbjuda företag.

Företagsbloggen

Exempel på tjänster: Wordpress, Blogger, Typepad
I en rapport från Forrester Research i december 2008 kom det en del riktigt dåliga nyheter för bloggande företag:  Trovärdigheten för en företagsblogg ligger i absoluta botten. Långt, långt ner i listan, efter spam, wikis och forum. Absolut sist. En närmare inspektion av bloggosfären idag, några månader efter rapporten, visar att de flesta företag utgår ifrån att just deras företagsblogg är ett undantag från detta. Likväl har antalet företagsbloggar exploderat och det är i det närmaste svårt att hitta en marknadsavdelning som inte kämpar med frågan. Och med rätta. Bloggen kan vara ett väldigt effektivt sätt att närma sig marknaden och direktkommunicera med den.

Vi går igenom Företagsbloggens vara och icke vara på djupet i den här artikeln, och som bonus följer här ett par generella tips om vad som utgör en bra företagsblogg.

Individer och besökare vill inte bygga en relation med varumärken via bloggar. Människor söker, litar och pratar med andra människor. Alldeles för många företag slänger pengar i sjön på att skapa en dialog som inte vänder sig till besökaren utan är ett konstant säljsamtal – som i bästa fall är en ineffektiv monolog. En idé för att kringgå vad som verkar vara en inbyggd misstro till företagsbloggar vore att låta de anställda själva blogga i företagets namn.

Förse de bloggande med en vettig policy, riktlinjer, checklistor och gå igenom vilka verktyg som kan användas i det sociala samtalet. Att visa upp de anställda före företaget visar upp en mänsklig sida som annars är lätt att missa.

Annat värt att tänka på:

  • Undvik att återvinna företagets pressmeddelanden på bloggen. Försök hitta en annan vinkel att rapportera ifrån. Låt bloggarna vara kreativa och personliga.
  • Erbjud något av värde. Vad som helst som inte går att hitta i övriga kanaler.
  • Ifrågasätt varför företaget har en blogg. Om svaret är ”för att vi måste” – lägg ner den och börja om när det finns en genomtänkt strategi.
  • Undvik att ständigt vara i säljläge. Bloggen kan stödja försäljningen, men kommer sällan driva den.
  • Be läsarna om kommentarer och följ upp dem när de kommer in. Sök upp de som kommenterar företaget på externa bloggar och artiklar.

Mikroblogg

Exempel på tjänster: Twitter, Jaiku

Mikrobloggande har det senaste året stigit popularitet. Twitter, den största tjänsten för mikrobloggare, kan närmast liknas vid ett webb-sms. Inga meddelanden på Twitter får vara längre än 140 tecken. Texten man skriver in dyker upp under en personlig profil och kan läsas av de som följer profilen i fråga via Twitters sida. Man kan även publicera meddelanden som skickas via tjänsten till sin egen blogg eller webbplats.

Spaltmeter har skrivits om tjänstens nytta (eller brist på nytta) och många företag har hoppat på trenden att kommunicera via Twitter, men på grund av dess inbyggda begränsning är all kommunikation via Twitter endast enväga. Man kan följa vem som helst, men egentligen aldrig svara eller ha en konversation. I stort sett är Twitter ett skyltfönster där alla kan se, men ingen kan föra en dialog. Nyfiken på vilka svenska företag finns på Twitter? Kika i så fall på den här listan.

När kan Twitter vara användbart för företag?

  • Många journalister och nyhetsredaktioner finns på Twitter. Man kan följa och ta kontakt med deras profiler och direkt uppmärksamma dem på sin produkt eller tjänst. Teoretiskt sett skulle det gå att skicka pressmeddelanden direkt till journalisterna via Twitter.
  • I kriskommunikation kan det löna sig att kommunicera via Twitter och löpande publicera ögonblicksbilder av situationen. Tänk dock på att begränsningen på 140 tecken kan leda till allvarliga missförstånd. Kriskommunikation och statusrapporter från IT-avdelningar och tekniktunga företag kan dock fungera bättre. Ett exempel på det är MediaTemple, ett webbhotell i framkant från San Francisco som använder Twitter för att hålla användare uppdaterade vid större driftstörningar men även föra en daglig dialog (utöver de vanliga supportkanalerna).
  • All form av direktmarknadsföring. Det går att använda sina konkurrenter och lägga till dem som vänner. Ibland kan det löna sig att bilda nätverk och växa som grupp trots individuella intressen.
  • Välgörenhetsorganisationer har allt att vinna på det sociala samtalet och har varit väldigt duktiga på att skapa nya finansieringsmöjligheter genom de möjligheter till direktdonationer och direktpåverkan som finns på nätet idag. Twitter är ett bra verktyg för att stödja eller driva kampanjer till en låg kostnad.

Gemensamma fotoalbum

Exempel på tjänster: Flickr, Smugmug
Flickr är exempel på en tjänst som fått sitt stora genombrott efter digitalkamerans segertåg över jordklotet. Istället för att bara skriva ut sina foton kan man skicka upp dem till sitt konto på Flickrs webbplats, beskriva dem, diskutera kring andras alster, bilda intressegrupper eller bara ta del av en aldrig sinande ström användargenererat material. Flickr har i dagens läge närmare åtta miljoner användare – en aktiv fotocommunity som är långt framme med att hitta tekniska lösningar, bland annat med geotaggning av bilder. Flickrbilder kan till exempel visas upp inuti Googlekartor, direkt in på bloggar och webbar.

Företag har allt att vinna på att lägga upp sitt material på Flickr. Produktbilder, kampanjfoton men även bildbanker kan sorteras och laddas upp till ett offentligt arkiv. Som säljkanal gäller samma regler som för företagsbloggar (se ovan) men det viktigaste för ett företag som vill lägga upp material på Flickr är att försöka hitta målgrupperna  på Flickrs egen webbplats och community istället för att tvinga fram en egen.

Att tänka på om företaget vill lägga upp material på Flickr:

  • Tagga, tagga, tagga! Det är viktigt att noga beskriva det som laddas upp om någon ska kunna hitta det i den enorma flod av foton som publiceras varje dag.
  • Tänk igenom vilken licens som ska användas. Många foton på Flickr använder Creative Commons-licenser. Det finns mer restriktiva former att tillgå även på Flickr men tumregeln är att om du inte vill dela med dig – ladda inte upp det!
  • Erbjud något på Flickr som inte går att hitta någon annanstans på den egna webben eller i tryckt kommunikation.
  • Följ och uppmuntra kommentarer kring det material som läggs upp.
  • Bevaka grupper med specialintressen och fråga om det är OK att gå med i dessa. Med lite tur och vänlighet kan man skaffa sig en demografiskt intressant fokusgrupp.

Video på nätet

Exempel på tjänster: YouTube, Vimeo
Det finns knappast en webbredaktion som har undgått att läsa om de framgångar som video på nätet i form av exempelvis YouTube, Vimeo eller andra användargenererade ”videomoln” har haft sedan bandbredden ökade så dramatiskt.

För företag som vill ge sig in i webbens videovärld finns goda möjligheter att synas.

Generellt gäller följande:

  • Märk upp materialet som laddas upp till videosajterna ordentligt (jfr Flickr-fotografier!) så att det är sökbart och synligt.
  • Följ upp eventuella kommentarer och var känslig för hur inslagen betygsätts, om de nu gör det.
  • Skapa en egen kanal, en egen sida – och se till att nätverka med närliggande personer, organisationer och andra intresserade av materialet för att driva trafik.
  • Bädda in videos in i den egna webbplatsen, var inte rädd för att andras klipp ska synas efter att klippet spelat klart.

Wiki

Exempel på tjänster: Wikipedia, Twiki, SWik
Idag är det nästan svårt att slå upp ett begrepp på Google utan att mötas av Wikipedias definition av den. En wiki är ett slags online-ordbok som alla kan redigera i. Företag har egentligen i alla tider drivit interna wikis utan att för den sakens skull kalla det så. De flesta företag har interna kunskapsbanker som fylls på gemensamt, on- eller offline.

Att installera en Wiki på intranätet med avsikt att samla information kring ett projekt, dokumentera en diskussion eller helt enkelt att förenkla rutinerna kring hanteringen av tjänstebil och milersättning känns lika enkelt som självklart. Och trevligare än att läsa policydokument.

Wikis kan även vara ett utmärkt sätt att sammanfatta inlägg från interna bloggar och forum. Ett sätt att organisera kunskap på ett vis som alla kan redigera.

Tips för företagets wikisatsning:

  • Intern wiki: Lita inte på att någon faktiskt kommer att lägga in materialet. Utse en redaktör och avsätt en skälig tid och budget för denne att arbeta.
  • Uppmuntra arbetssättet internt!
  • Var inte rädd för att revidera och slänga gamla artiklar. Allt behöver inte sparas. En Wiki är ett levande dokument.
  • Det kan löna sig att starta en extern wiki. Om företagets tjänster eller produkter är av den typen att de kräver support eller frekvent kundkommunikation kan det var en idé att släppa in kunderna i dokumentationen och låta dem bidra till lösningarna. Görs det rätt kan det i princip vara ett bra försteg till ärendehantering.

Generell checklista för företagets sociala webbsatsning, oavsett verktyg eller tjänst:

  • Ha realistiska förväntningar och sätt upp enkla, ödmjuka mål.
  • Försök inte skapa diskussionen själv, hitta den och delta istället. Var beredd på att få mothugg.
  • Skapa en ordentlig policy för de anställda som deltar i sociala webbsammanhang om de ska representera företaget.
  • Tekniken räddar ingen på egen hand. Det räcker inte att klä upp den egna webbplatsen med funktioner som stödjer sociala samtal (ShareThis-knappar, Facebook-länkar, etc), innehållet i det som kommuniceras måste vara anpassat till den offentliga diskussionen. Glöm inte målgruppen! En båtlivcommunity är inte intresserad av samma saker som en journalist.
  • Var beredd på att samtalet om ditt företag kommer ske alldeles oavsett om företaget medverkar eller inte. Arbeta fram en strategi för vad som gäller för social kommunikation. Att inte delta är också ett beslut – med konsekvenser. Ta reda på vilka dessa är.

Skrivet i Sociala medierKommentarer (0)