När man gör om en webbplats eller ett intranät är migrering av texter, bilder och dokument den kanske viktigaste biten. Här finns en möjlighet att få överblick och förbättra materialet. Samtidigt är det en aktivitet som ofta glöms bort eller prioriteras ned. Webbterapeuten träffar Agnes-Maria Brenner som har erfarenhet från flera större migreringsprojekt.

Vilken är den största utmaningen vid en migrering?
Att få överblick. Trots att du inte kan allt om verksamheten måste du bli den som har bäst kunskap om beskrivningen av den. Under en migrering ser man snart vilken status informationen som ska flyttas över har, och avsaknad av planering och strategi märks direkt. I nio fall av tio har den som skrivit en text inte en aning om varför den publicerats eller vem den är skriven för. Att sedan leta efter någon på högre nivå som kan ge dig ett svar. Glöm det. Därför får man ofta prioritera efter eget tycke. Jag har inte gått in i mina migreringsprojekt som kommunikatör, men vikten av ett bra kommunikationsarbete har blivit väldigt tydligt för mig.

Ett exempel är vår nya webbplats för Stockholms lärare pedagogstockholm.se, delvis byggd av migrerade texter från en gammal webbplats. Utbildningsförvaltningens projektledare har längtat efter en mer attraktiv kanal och vill ut med allt. Många av våra möten med projektledarna har varit resonerande kring målgruppen: ”Er verksamhet är spännande, men vad orkar lärarna ta till sig?” Att som på den tidigare webbplatsen publicera allt blir inte meningsfullt. Egentligen skulle vi behöva göra en kommunikationsplan för varje projekt.

Dags att migrera. Var börjar man?
Med en inventering. Gör en första grov sortering av webbplatsen. Vad verkar dött och avsomnat? Vad är verksamhetskritiskt? Ibland har jag endast en persons tyckande att gå på och det är lite vanskligt. Det är också vanligt att kunden vill behålla allt. Då får man ha fingertoppskänsla, stora öron och utveckla en förmåga att läsa mellan raderna. När du fått hyfsad koll på läget är det dags för att träffa representanter ur verksamheten – antingen i grupp eller en och en. Det ger en bra guidning och en möjlighet att få höra mer informella åsikter.

Hur får man kontroll på innehållet på en webbplats?
Workshoppa med dig själv. Använd Post-it lappar i olika färger och stora papper. Börja bara, hur råddigt allting än känns. Strukturera så att huvudrubriker får en färg, underrubriker en och så vidare. Ta ett steg tillbaka och betrakta helheten. Vad är redundant? Vad hör ihop med vad? Titta på andra webbplatser och jämför strukturerna. Jag tycker man ska arbeta iterativt. Börja om på samma meny. Gå igenom informationskategorierna en gång till. Varje gång du börjar om ser du nya brister. Så gör inte allting under samma session.

Vad är det som gör att det hela fungerar?
Att få igång arbetsgrupper. Du måste få med folk som har tid att bygga upp information på nytt, vare sig det gäller texter eller en bedömning av dokument. En migrering som man gör helt själv blir aldrig bra. Risken finns också att många kommer att uppleva det nya som en försämring. Eftersom arbetsgrupper tar tid kan det vara lämpligt att låta några sidor stå tomma vid lansering. Det skapar en medvetenhet i organisationen att folk jobbar med detta – och att arbetet inte görs av sig självt.

Något jag vill arbeta mer med är att ge ”ägarskap” till dem som ska arbeta med webbplatsen. Varför inte börja med en plan för hur arbetet ska se ut efter migreringen? Vad förväntas av den och hur stor är ambitionen? Ofta ser jag hur arbetet stannar av efter migreringen. Detta gäller främst intranät. Vid en extern webbplats finns det ofta en redaktion eller liknande.

Finns det saker och situationer man bör undvika?
Återigen, tänk på att det tar tid att jobba med arbetsgrupper. Men det är värt det. Planera in många träffar och gör dem gärna lite workshopslika. Ju mer arbete som kan göras på plats, desto bättre. De flesta har helt enkelt för lite tid när de är tillbaka på kontoret. Det är viktigt att tidigt måla upp tydliga mål och syften. Går det att koppla konkret nytta till webbplatsen och få arbetsgruppen att tänka mål och målgrupp från början så blir innehållet mycket bättre. Förstår man nyttan är det lättare att bli ambassadör för projektet.

Vilken typ av kompetens behövs vid den här typen av projekt?
Det beror på hur man arbetar. Ett migrationsprojekt handlar om:

• Strukturering, omorganisering, rensning och förädling av information.
• Förankring: möten, peppning och projektledning.
• Webbstrategi: Vad skiljer den nya webbplatsen från den gamla? Enligt vilka mål ska vi arbeta om materialet? Detta är något du behöver sätta dig in i.

Du måste vara pedagogisk, entusiasmerande och ganska strukturerad. Att förstå sig på användbarhet är bra, det påverkar bland annat menystrukturer på en webbplats. Att kunna skriva om texter är också bra.

Mallen: Sparas – redigeras – kastas – nytt material. Är det något att utgå från?
Absolut, men jag tror att man först måste göra tråget som informationen ska hällas i, det vill säga strukturen på sidan. Texten i sig, artikeln, är ingenting utan sitt sammanhang. I praktiken blir det ett iterativt arbetssätt: strukturen påverkar innehållet som påverkar strukturen och så vidare.

Finns det några modeller eller verktyg att använda?
Jag tycker man ska jobba i workshops och med arbetsgrupper med informationslämnare. Det är både ett sätt att få fram information och kunna kasta den utan att trampa på ömma tår. Det är också ett och ett ypperligt tillfälle för förankring. Jag tycker också det är bra att kombinera migreringen med skriv för webben-kurser för de som ska bli redaktörer eller informationslämnare. Jag har även haft utbildningar i verksamhetens webbstrategi för att informera om syfte och målgrupper.

Hur får man med sig organisationen?
Förklara varför förändringen sker, och vilken nytta de och deras kunder har av den. En avdelning vände från att vara ganska negativ till en kommande förändring, till att bli väldigt entusiastiska. Det vi gjorde var att genom en workshop hitta konkreta områden där webbplatsen kunde påverka deras arbete, ge dem nytta. En sak som det fortfarande talas om är en konkret effekt som önskades: trevligare telefonsamtal. De bestämde sig för att arbeta med klarspråk och tydlighet på sajten, så att folk inte var frustrerade och sura när de ringde. De som idag är redaktörer är varken kommunikatörer eller ”webbmänniskor”, men genom att ta fram tydliga mål som alla är med på har de lättare att arbeta.

Det kännssom att detta arbete kommer i andra hand
Det kan handla på dålig IT-mognad. Eller att meningen med ett nytt intranät eller en ny webbplats är dåligt förankrad. Det kan också bero på att tekniken ofta har högre status än innehåll. De olika synsätten är inte motsatta, men väldigt olika. I båda fallen behöver man förstå vem man talar till och varför, för att skapa lite aha-upplevelser kring innehåll och hur det ska presenteras. Det kan också vara så att man har man tröskat igenom ett långt projekt med att få fram en ny plattform, nytt gränssnitt och ett nytt verktyg. Då finns det inte alltid ork kvar till själva grovjobbet.

Något annat du vill tillägga?
Det är ett stort stöd att från början komma överens om riktlinjer för migreringen tillsammans med beställaren. Vilka är målgrupperna? Vilket ska tilltalet vara? Hur långa ska texterna vara och så vidare. Det är även bra att direkt diskutera vad man ska göra med det som ska ”slängas”. Vad tycker kunden är färdigt? Och hur ska webbplatsen förvaltas? Knäckfrågan är att hitta ett arbetssätt som gör det möjligt att tillsammans med verksamheten få fram ny information och rensa bort gammal.

Agnes-Maria Brenner

Arbete: Webbansvarig på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Mäkta stolt över nylanserade pedagogstockholm.se, en sajt för stadens alla lärare.

Tidigare jobb: gjorde i det egna företaget Pudel IT migrering av både externa webbplatser och intranät.

Favoritwebb; odla.nu, ett forum för trädgårdsnördar. Där fick jag nyligen svar på frågan ”Buxbomsträdet sprack längs stammen – överlever det?”

/Benke Carlsson

Appar. Så lyder det nya kodordet som blivit IT-industrins heliga graal. Men hur ser utvecklingen ut, och vad bör man tänka på om man själv vill lansera sin mobilapplikation?
– Till att börja med bör man fråga sig varför, säger Torbjörn Carlbom på Veckans Affärer.

Torbjörn Carlbom (foto: Micke Lundström)

Torbjörn Carlbom har bevakat telekommarknaden och framför allt mobilbranschen i över tio år. Som reporter på Veckans Affärer följer han regelbundet utvecklingen – och den är snabb, framför allt inom den mobila världen. Den stora revolutionen skedde när Apple introducerade sin iPhone för några år sedan.

– Apple lanserade inte en mobiltelefon utan ett helt ekosystem, med ett överlägset användargränssnitt och en plattform med applikationer utvecklade av andra. I ett slag blåste de förbi hela telekomindustrin, som inte hade något att kontra med. Plötsligt var mobilen inte en pratmaskin längre, utan den primära kanalen för nätburen kommunikation.

Efter en trög start gick det blixtrande fort, och idag finns det över 150 000 appar, som har laddats ner över tre miljarder gånger från Appstore. Och det accelererar.

Underhållning

– Det som människor laddar ner är framför allt ”save time, kill time”-applikationer – små, enkla spel och liknande. Ungefär som de små ”Game and watch”, som vi spelade Donkey Kong med på åttiotalet. Däremot är vi inte lika intresserade av att använda vår iPhone professionellt, även om en del företag har skapat iPhone-applikationer för sina system.

En trend just nu är att företag vill in i applikationsvärlden för att göra reklam. Allt fler sponsrade spel, där varumärkena syns, dyker upp i Appstore. Applikationen är oftast gratis att ladda ner medan Apple får pengar från annonsören, till exempel Coca Cola.

– Apple lanserade nyligen ett eget annonskoncept för mobiltelefoner, iAd. Poängen är att göra mobilapplikationer till annonsbärare och annonser till applikationer i sig. Men frågan är om konsumenterna verkligen vill ha reklam i sina mobiltelefoner. Praktiskt taget ingen klickar ju på en internetannons och många använder elektronik för att sortera bort tv-reklam, pop-ups och så vidare, säger Torbjörn Carlbom.

Slutet system

Apple har ett stort försprång på marknaden, då iPhone-apparna inte går att använda på några andra plattformar. På så vis går Apple emot den moderna IT-ekonomin, som bygger på öppen källkod och användargenererade applikationer.

– Apple har alltid stängt in sina användare – det är samma sak med deras musiktjänst. Om du ska köpa musik från deras butik tvingas du använda Apples program iTunes och deras mp3-spelare iPod. Att deras affärsmodell trots allt fungerar beror på skicklig marknadsföring och att deras produkter är enkla att använda.

De lyckas upprätthålla en gammal ekonomi genom att skapa en hype kring produkter som egentligen inte är så speciella. Men nu har resten av marknaden börjat röra på sig.

Praktiskt taget varenda mobiltelefontillverkare har lanserat applikationsbutiker det senaste året. Och störst är Google, som utvecklat den öppna mobilplattformen Android. Det är bara Apple och Nokia som har egna, slutna plattformar.

– Apple har fler evangelister än användare, och dominerar idag marknaden totalt. Men den stora volymen lär hamna hos Android – det är där de stora användargrupperna finns. Apple har sålt cirka 50 miljoner iPhonelurar på en marknad som består av 4,6 miljarder mobilanvändare.

Mjukvarustyrd dumburk

Torbjörn Carlbom tror att underhållning kommer att dominera även i framtiden, och att marknaden kommer att bli mer mjukvarustyrd.

– Det är vad du använder mobilen till som är intressant, inte själva telefonen – ungefär som med en dator. Genom att ladda ner de applikationer du vill ha designar du din egen mobil – det är bara telefonfunktionerna som är gemensamma.

Mobilen har gått från att vara en telefon till en ständigt uppkopplad multimediadator – en iPhone genererar minst dubbelt så mycket trafik som en vanlig mobiltelefon. Utvecklingen har skett mycket tack vare operatörernas nya prissättning, där mycket eller obegränsad datatrafik ingår – även om operatörerna har högre priser för storförbrukare av mobil kapacitet.

– Eftersom vi dessutom i allt större utsträckning surfar mobilt från våra datorer ökar trafiken i näten kraftigt, och i USA har man problem med kapaciteten. Datahastigheten är också markant snabbare till mobilen än från, vilket rimmar illa med att användarna skapar och laddar upp material till webben. I Skandinavien har vi dock en hög kapacitet i näten – men även här börjar vi närma oss gränsen.

Hur tjäna pengar?

Men hur tjänar man pengar på mobila applikationer – de är ju oftast gratis eller kostar några tior?

– Om appen är gratis finansieras det via reklampengar. Annars är det volymen som ger vinster. Men många appar är inte gjorda för att generera vinst – folk utvecklar på kul, utmanar varandra och får dem utlagda på Appstore.

Många utvecklar också appar helt i onödan, menar Torbjörn Carlbom:

– När svenska marknadschefer får en iPhone vill de genast att företaget ska ha en app på Appstore. Men varför det? Kunderna hittar dem inte bland alla 150 000 appar, och få företag har kunder där majoriteten använder iPhone. Att utveckla en app, med alla steg fram till butiken, kostar trots allt från strax under hundratusen kronor och uppåt.

– Då är det bättre att lägga resurserna på en bra mobilsajt, som alla kan använda oavsett mobiltelefon. Här pågår en oerhört spännande utveckling, som ofta bygger på positionering – om du befinner dig på en plats kan du få massor av information du behöver genom att fotografera eller knappa in adressen.

Fem tips för dig som tänker utveckla en mobilapplikation

1. Innan du börjar – ställ dig frågan ”varför?”. Gör du det bara för att ”alla andra gör det” eller finns det några andra syften?
2. Är det verkligen en app du ska ha – är det inte en mobilsajt, som fungerar på alla plattformar?
3. Ha inte för höga förväntningar på spridningen – konkurrensen om användarnas uppmärksamhet är gigantisk.
4. Gör något kul. Appen behöver inte vara avancerad, men måste vara underhållande för att användarna ska vilja ladda ner den.
5. Välj Apples plattform. ”Om jag får frågan om två år skulle jag förmodligen rekommendera Android, men idag dominerar Apple stort”.

Marknad som växer lavinartat

Apple dominerar app-marknaden stort – med över 150 000 applikationer har de en marknadsandel på över 99 procent (den förväntas ligga på cirka 65 procent vid 2010 års utgång).

Konkurrensen är stenhård – under 2009 ökade antalet applikationsbutiker från 9 till 29.

Allt fler blandar sig i leken, både IT-företag och mobiloperatörer. Bland annat har 24 stora operatörer bildat en gemensam allians för försäljning av appar. Bland dessa finns operatörerna China Mobile, AT&T och Teliasonera samt mobiltillverkarna Samsung och Sony Ericsson.

Marknaden förväntas växa med 92 procent i år, och analysföretaget Gartner tror att app-marknaden omsätter närmare 30 miljarder dollar år 2013, att jämföra med dagens drygt 4 miljarder.

Populäraste apparna

Spel – klassikern Tetris är fortfarande oerhört populär.
Sociala medier (Twitter, Myspace etc) – Facebook-appen har legat på topp tio ända sedan starten.
Musik och film – framför allt YouTube och Spotify.
Andra typer av underhållning – små, kul, tidsfördrivande appar.

Krister Insulander

Prislappen för en ny webbplats är inte sällan miljontals kronor. En investering som företagen oftast accepterar som både viktig och nödvändig. Men hur mäter vi effekten av satsningen? Och hur vet vi att investeringen verkligen lönar sig?

- Med tanke på att webben varit ett accepterat affärsområde i så många år nu är det egentligen ganska häpnadsväckande att det inte finns några riktigt bra sätt att mäta effekten av en webbsatsning, säger Artur Leczycki, webbkonsult på Publik.

- Det skiljer sig naturligtvis mellan olika webbplatser. En e-handelsplats – som säljer till exempel skivor, böcker och kläder – är i regel relativt enkel att räkna lönsamhet på. Men när det inte handlar om faktiska varor blir det genast lite knepigare. Då är värdet fortfarande en luddig – och på gränsen till en abstrakt – faktor.

För hur mäter man värdet av ett onlinebibliotek eller en välgörenhetsorganisations webbplats? Och hur kan man visa lönsamhet i att starta en Facebookgrupp?

Svårt att beräkna

En del webbredaktioner och informationsavdelningar tampas också med problemet att betraktas som en kostnad för företaget. Ett naturligt steg är därför att visa på lönsamheten i investeringen genom att beräkna värdet av den marknadsföring eller uppmärksamhet som webbplatsen genererar.

- Det finns tyvärr inga bra siffror på vad en nätexponering är värd. Det finns helt enkelt för många faktorer för att ett sådant värde kan vara riktigt användbart, säger Artur Leczycki.

- Traditionellt – om man nu kan prata om traditioner i webbranschen – har antalet besök, dess varaktighet och flera andra variabler som relateras till besöket betraktats som webbplatsens valuta.

Men ”ett besök” är en omdiskuterad term som på inget sätt är en färdigdefinierad. Olika besök mäts på olika sätt och även om de flesta statistiska verktyg är överens om en ungefärlig definition kan även små avvikelser innebära stora gissningar i kalkylerna.

- Med Google Analytics har vi visserligen närmat oss en sorts standard, men ser vi på hur Google Analytics har förändras bör ingen känna sig riktigt säker på att det som gäller idag också kommer att gälla imorgon.

Mätbara konversioner

En term som allt fler talar om är ”konversioner”. I praktiken innebär det att man leder besökaren till att utföra en handling och när denna är klar, och den fördefinierade ”stigen” uppfyllts, har man en konversion.

Det kan handla om att en besökare ser en skiva på startsidan eller via sökmotorn på webbplatsen, läser om den, lägger den i sin kundkorg och slutligen köper skivan. Det kan även röra sig om att besökaren tar del av en viss information, till exempel laddar hem ett PDF-dokument eller fyller i ett kontaktformulär.

Sekvensen över de handlingar man kallar en konversion bestämmer man helt själv.

- Fördelen med en konversion är att den är mätbar. Google Analytics erbjuder ett enkelt sätt att skapa målbilder och stigar för vad som anses vara en konversion och man kan följa upp hur väl utvalda varor, tjänster eller stigar används av besökaren, säger Artur Leczycki.

- Tricket är att sätta att monetärt värde på varje konversion och att sedan mäta den mot den investering eller marknadsföringsinsats som krävs för att få en lyckad konversion.

Synliga spår

Med sociala mediers inträde på scenen har situationen förbättras – eller i alla fall förändras.

En bieffekt av sociala medier är att trafiken och besöken – som kretsar kring ett tema, ett företag eller en fråga – inte nödvändigtvis stannar på den webbplats som ”äger” frågan.

På webben kan man diskutera ett varumärke eller en produkt på produktens egen webbplats, lika väl som på Facebook, andra relaterade webbplatser, bloggar och de tusentals olika sajter som tillsammans skapar den kollektiva närvaron.

- Bonuseffekten är att dessa konversationer lämnar mer eller mindre synliga spår som kan följas upp och mätas. Hur många pratade om ett nytt skivsläpp, vad sa och gjorde de, vilka pratade om produkten på Facebook och hur många twittrade?

Avkastning på engagemang

Den traditionella modellen för att mäta investeringar kallas ROI, Return On Investment (avkastning på investering). Därför skulle man kunna kalla de vågor på vattnet som skapas i sociala medier för ROE, Return On Engagement (avkastning på engagemang). Det handlar alltså om att mäta hur engagemanget och intresset för företaget har vuxit sedan de blev aktiva på webben.

- Problemet med ROE är att den heller inte riktigt går att tala om i ekonomiska termer. Däremot har vi en ny modell för hur väl fungerande våra webbsatningar är. Vi mäter uppmärksamhet – och får tillgång till en helt ny aspekt att balansera mot vår investeringsbudget, säger Artur Leczycki.

Fem saker att tänka på när du mäter en webbsatsning

1. Tumregel: Vilka processer går att ”webbifiera”. Dvs, ett samtal till kundtjänsten som leds om till en FAQ/Twitter/etc sparar en viss tid och kan förmodligen även uttryckas i pengar.
2. Låt det ta tid, det är inte helt självklart alltid vilken del av verksamheten eller webbplatsen är den som egentligen tjänar pengar eller sparar tid. Använd Google Analytics aktivt och försök identifiera oregelbundenheter.
3. Fastna inte för mycket i modeller även om det kan vara klokt känna till dem, det är fortfarande väldigt mycket trial-and-error på området.
4. Kika på SWIX - Social Media ROI – en webbtjänst som försöker förenkla mätningen av satsningar på och i sociala medier.
5. Ta hjälp. Gå på ett seminarium eller prata med en expert. Det finns många duktiga konsulter på marknaden som förstår och kan förklara digitala värden på ett sätt som kanske inte alltid är uppenbart för den egna organisationen.

Pia Runfors

De arbetar med ”digitala identiteter”, ”fördjupar din webbnärvaro” och fungerar som en ”digital katalysator”.                                                                                                                                                                                                           Det kan vara svårt att hitta rätt i djungeln av webbyråernas klyschor.                                                    Webbterapeuten har pratat med några som vet hur man väljer rätt.

Åsa Kramers-Edlund är webbansvarig på Systembolaget och har projektlett flera större intranät och webbplatser. Just nu arbetar hon med att göra om företagets webbplats och p åsikt ska det även bli ett nytt intranät. Hon betonar vikten av att en bra webbyrå måste ha en bred kompetens inom området. De bör kunna allt från strategi och interaktionsdesign till teknik och kommunikation. Det räcker inte med att de förstår ”internet som kanal”. Har webbyrån inte tillräcklig förståelse för teknik och CMS-verktyg finns det en risk att viktiga aspekter faller mellan stolarna i designfasen. Lösningen blir i värsta fall svår att genomföra eller betydligt dyrare än tänkt.

– Det innebär inte att byrån måste ha precis alla typer av IT-tekniker, men där bör finnas gränssnittsutvecklare och tekniker som förstår webbteknik, integration med andra system och IT-arkitektur.

Gillar byråer med bred kompetens

Hon uppskattar webbyråer med ”multikompetenta” medarbetare. De allra bästa erfarenheterna har hon från de med en bred kompetens och där de inblandade har en förståelse för varandras kunskaper.

– Att jobba med de som förstår alla de delar som leder till en bra webb med hög användarnytta är underbart. Projekten flyter smidigt och jag får mer levererat än vad jag hoppats på. Mindre kul är det att jobba med utvecklare som är för inkörda på tekniken och som inte förstår hur den ska omsättas i användarupplevelse och användarnytta.

Åsa tycker att webbyråerna generellt sett är svaga på interaktionsdesign och teknik. Ibland saknas även kopplingen till användarnyttan.

– Många byråer tenderar att fokusera på design och utformning – inte vilken nytta produkten ska göra för såväl användare som företag.

Finns det något som är en typisk utmaning i ett större webbprojekt?
– Att vara bryggan mellan webbyrån, IT och verksamheten. Finns det god kompetens inom teknik på webbyrån respektive på det egna företagets IT-avdelning brukar det fungera. Det är en stor utmaning är att få alla roller att spela ihop och att få ett gemensamt synsätt kring mål och prioriteringar.

Hur väljer du webbyrå?
– Jag försöker skapa tid för att träffa olika kompetenser på byrån och ber dem beskriva deras arbetsprocesser.  Ett tips är att fråga, fråga och fråga om saker som är kopplade till komplexa webbprojekt; koncept, strategi, kommunikation, användarnytta och teknik. Lägg på minnet hur de svarar och tänker. Nagelfar sedan deras tjänster. Ta referenser och lyssna på dina nätverk. Intervjua alltid de nyckelpersoner som webbyrån offererar till ditt projekt. Se till att ta fram väl genomtänkta offertförfrågningar och att avtalen täcker allt du vill ha gjort. Mitt förslag är också att du ser till att använda byråer som är vana vid så kallade agila utvecklingsmetoder. Det blir effektivast så.

Svårt hitta webbyrå som kan allt

Det kan ibland finnas en konflikt mellan webbyrå, PR-byrå, reklambyrå och varumärkesbyrå. Har du märkt av den?
– Ibland går det att hitta en byrå som ”kan allt” och då är det självklart lättare att arbeta. Men det är inte många byråer som har den breda kompetensen. Jag tror det är viktigt att den egna marknadsavdelningen är bryggan mellan byråerna. Ditt gäng ska äga frågorna medan byråerna bidrar med input. Har ni skapat ett gemensamt synsätt är det lättare att få ut det till byråerna som sedan ska förädla tankarna.

Åsa hoppas att det i framtiden växer fram fler byråer som har den bredd som krävs för mer komplex webbproduktion. Hon tycker det kan vara tungt att själv vara bryggan mellan olika konsultföretag med olika kompetenser.
– Jag tror att det kommer att krävas än mer av den webbansvarige i framtiden. För att bli en duktig beställare måste han eller hon hänga med i utvecklingen.  Kanske kommer det konstellationer som går samman i ”webb-bygg-kollektiv”? Det vore en intressant idé. Alla kompetenser finns samlade på ett ställe, men i olika företag med etablerade samarbeten.

”Den som kan sätta sig in min verksamhet och som kommer med affärsmässigt bra lösningar.” Så definierar Michael Johansson-Grosche, webbansvarig på JM, en riktigt bra webbyrå.

Och även Michael har både bra och mindre bra erfarenheter. Till de bra hör byråer som sätter användarens upplevelse i fokus och som gör att webben hjälper till att nå affärsmässiga mål, som går att räkna på.  Han menar att webben måste sälja och då hjälper en bra byrå till att fokusera på förändringar och förbättringar som driver försäljning, istället för att försöka vinna skönhetstävlingar.
– Under goda tider får designers ta ett stort ansvar för projektets inriktning: ”Vi säljer ju bra, vi låter webben bygga varumärke och förmedla våra kärnvärden…” En mindre bra webbyrå kan ha det jobbigt med att ta ansvar för affären. Går det sedan inte som man tänkt sig så är de långt borta när den webbansvarige ställs till ansvar för varför utlovade mål inte uppnåtts.

Måste förstå affären

Har du några tips till den som står inför att välja en ny webbyrå?
– Jag skulle inte välja en byrå som enbart vunnit designpriser, utan här gäller det att man kan visa på affärsmässighet och en förmåga att sätta sig in i min och mina kunders vardag. Det behöver inte heller vara en byrå som jobbat med konkurrenter utan snarare några som till exempel förstår e-handel och hur en självbetjäningsprocess bäst ska konstrueras. Börja med att fråga runt i ditt professionella nätverk. Rykten om att en leverantör är bra eller dålig sprids snabbt, så lägg örat mot rälsen så får du svar.

Hänger det inte även mycket på dig som är beställare?
– Jovisst är det så. I ett stort företag är ofta inköpsavdelningen med vid en upphandling av webbyrå för att säkerställa att rätt leverantör väljs. Jag tror på att tidigt låta webbyrån och den egna tekniksidan mötas. Om de egna teknikerna gillar det som byrån berättar kommer det att gå bra. Själva urvalsprocessen baserar jag på referenser och en bedömning på pris jämfört med prestanda. Alltså vad kan jag räkna med att få tillbaka på mina satsade kronor. Förvisso svårbedömt, men i brist på annat.

För Michael är många webbprojekts stora utmaning att förankra dem i ledningen. Det är lätt att säga att ”webben är vår viktigaste kanal”, men det blir lite som ”fred på jorden”. Bra budskap, men de säger inget om hur företaget ska nå dit.

En del uppfattar webbranschen som fylld av fina ord och klyschor
– Visst, det är många ord och begrepp som flyger genom luften; webb 2.0 hit och youtube dit. Men kunskapen inom dessa ”nya” områden är ofta begränsad och när man väl pratar om detta i lugn och ro visar det sig oftast att det är andra problem som ska lösas. Sedan är det alltid bra för en webbansvarig att ha en liten nyhetsgrej som kan trollas fram under året för att visa att bolaget ligger långt fram. Det jag tyvärr kan uppleva är att man från affärssidan hoppas att en nymodig lösning i teknikens framkant ska vända konjunkturen när det ofta handlar om dagligt gnet. Det kan bero på att man hoppas på att den nya tekniken ska fungera som ett trollspö, men risken är att man blir besviken. Som webbansvarig handlar det om att inte lova för mycket samtidigt som man måste andas lite lagom framtidstro.

Låt kunden vara med

Han önskar att framtidens webbplatser i större utsträckning byggs av sina användare och att företagen vågar släppa taget om den egna webben. Företagen tillhandahåller produktfakta, verktyg och ramverk. Användare och samarbetspartners gör resten.
– Det som ger hjärta och engagemang kring vår produkt produceras av våra kunder. Det kan också bli så att vi i framtiden inte har någon webbplats enligt dagens sätt att se det. Vi kan mycket väl förse andra mötesplatser med produktinformation och intressant innehåll. Sedan är det upp till andra att förpacka det hela. Vi är ju här för att sälja våra produkter i första hand och om det görs effektivare på andra ställen än hos oss själva är det värt att pröva.

Vad är då en riktigt bra webbyrå för Frida Roberts, internetansvarig på Sweden.se?
– En riktigt bra webbyrå förstår kundens uppdrag. I vårt fall ”att sätta Sverige på kartan i den digitala miljön”, det vill säga att marknadsföra Sverige mot utlandet på webbplatsen, men också på andra arenor på webben där vår målgrupp finns.

Frida vill att byrån ska ha en proaktiv inställning. Baserat på insikt om kundens uppdrag, ekonomiska förutsättningar och övergripande strategi ska den komma med relevanta och intressanta förslag på lösningar och förbättringar.
– Och de ska inte återuppfinna hjulet utan använda sig av befintliga lösningar, till exempel använda Wordpress istället för att ta fram egna mallar.

Personkemi är A ochO

Att byrån ska ligga i framkant vad gäller digital kommunikation och webbdesign ser hon som en självklarhet. Kreativ höjd är ett måste.
– Och så måste personkemin fungera. Det ska vara roligt att samarbeta. En sådan relation har vi just nu med vår nuvarande webbyrå.  Vi har tillsammans med vår webbyrå tagit fram ett antal spännande och framgångsrika projekt, bland annat Music. De gör alltid det där lilla extra som gör så stor skillnad. Är det något som inte fungerar så fokuserar de 100 procent på att åtgärda problemet.

Mindre bra erfarenheter?
– Bristande dokumentation i projekt där utgångspunkten har varit  ’trust’. När samarbetet inte fungerat, med till exempel försenade leveranser, har man inget att falla tillbaka på. Men här har vi lärt oss en dyrköpt läxa.

Frida menar att tid är webbprojektets största utmaning.  På webben förändras förutsättningarna snabbt och ofta. Det som idag ses som hett och nytt blir lätt gammal skåpmat när det är dags för lansering. Hon ser också hur problem kan uppstå när den tekniska implementeringen görs av annan än webbyrån.
– Det blir en massa onödig frustration och logistik när fler än en är inblandad. Det finns dock ett antal webbyråer som har teknisk utveckling inhouse och det har varit väldigt intressant för oss med tanke på vår offentliga upphandling av webbtjänster under våren 2009.

Hur väljer ni webbbyrå?
– Eftersom vi är en myndighet är vi bundna av Lagen om offentlig upphandling och vi håller precis på med en stor upphandling av webbtjänster. Här tar vi hjälp av en extern konsult för att säkerställa en så professionell process som möjligt. När man hanterar skattebetalarnas medel är pris av vikt men inte avgörande. Att visa på tidigare cases inom relevanta områden är av stor betydelse.

Benke Carlsson