Rapporten ”Svenskarna och internet 2009” av World Internet Institute (www.wii.se) har undersökt utvecklingen och användandet av internet. Jag var nyfiken på skillnaderna mellan könen och hade väntat mig att det är som vanligt med ny teknik: det är männen som använder den – och männen som är målgrupp för marknadsföringen av både tekniken och innehållet.

Och visst – män är mer intresserade än kvinnor av att prova på ny teknik. Så har det alltid varit. Men skillnaderna har minskat och handlar idag mer om åldrar och intressegrupper än om kön. Det stora teknikintresset kan till exempel begränsas till unga män.

Inte helt överraskande är ungdomar flitigast på nätet, och den skillnad som trots allt finns mellan könen går att hitta där – män mellan 16 och 25 år använder Internet mer än någon annan. I övriga åldersgrupper är skillnaderna små mellan män och kvinnor.

Om vi däremot tittar på vad vi gör online börjar det bli spännande – för det är här skillnaderna finns, både mellan könen och mellan generationerna. Hos de äldre är internet ingen källa till underhållning. Hos ungdomarna är nätet däremot lika mycket ett medium för underhållning, som för information och kommunikation.

Hos unga kvinnor är bloggandet en viktig del av användningen – bloggvärlden domineras av kvinnor under 25 och oftast handlar det om vardagsliv, djur, resor och mode.

Unga män, däremot, odlar sina specialintressen, fildelar, ser på videoklipp, spelar och tittar på porr.

Eller för att tala klarspråk: kvinnor bloggar, män porrsurfar.

Här hittar vi också förklaringen till att män tillbringar mer tid på internet än kvinnor – för det gör de. Spel och porr är helt enkelt aktiviteter som tar mer tid än att blogga.

Så hur ser det ut med användningen av mobilt internet, som jag var mest nyfiken på?

Ja, det första man kan konstatera är att sådana här undersökningar är gamla i princip redan när de redovisas – så snabb är utvecklingen på den mobila webben. 2009 hade flesta en mobiltelefon med internetanslutning, men endast två av tio utnyttjade den möjligheten – och då yngre och medelålders män, inte ungdomar i första hand. Däremot är det faktiskt fler kvinnor som använder trådlös uppkoppling från bärbara datorer och också ägnar mer tid åt detta – framför allt kvinnor i åldern 16 till 20 år.

Och även om statistiken är gammal törs jag påstå att vi faktiskt är hyfsat jämställda på den mobila webben, om vi bortser från apparna som ju är ett helt annat kapitel.

Men för att hitta den optimala jämställdheten på webben behöver vi uppmuntra kvinnor att porrsurfa och män att starta modebloggar.
Fast frågan är om det verkligen är ett steg framåt?

Av Krister Insulander.

Webbterapeuten har tidigare skrivit om ett annat community, Skunk, som lades ner i juni i år. Anledningen heter Facebook – som ju i mångt och mycket är byggt på två huvudteman: Möjligheten att kommentera och möjligheten att uttrycka sitt gillande över i princip vad som helst. ”Like”-knappen har dessutom i år lämnat Facebook och istället invaderat webben som en stormvind. På bara några få veckor syns den överallt. Rent praktiskt innebär det att man som inloggad Facebookanvändare kan uttrycka sitt gillande för artiklar och objekt även utanför Facebook – med resultatet att de vänner man har ser vad man gillat.

Faran med Facebook

Communitydöd är en enkelt kommunicerbar, medieskapad, term. Men den döljer lika mycket som den illustrerar.

Det är viktigt att komma ihåg att det totala antalet nätmedborgare ständigt ökar, något som är lätt att glömma bort när man pratar om nedlagda nätgemenskaper. Siffrorna ser onekligen ut att peka uppåt.

Dessutom knyts allt för webbtjänster till Facebook. Antingen löst integrerade i form av den ovan nämnda Like-knappen eller i form av mer detaljerade tekniska lösningar. Med tanke på hur hårt Facebook styr innehållet, och dessutom hur det knyts till den egna profilen, finns det givetvis skäl att fråga sig hur kreativitet och uttrycksfrihet påverkas.

Hur lång tid dröjer det innan företag och organisationer kommer att gardera sig tekniskt och kräva av webbyråerna att införa Like-knappen på de egna webbplatserna, på samma sätt som exempelvis nu blivit standard med de olika delningsfunktionerna (ShareThis, med flera)? Och vad händer med innehållet när fokus skiftar från att skriva kommunikativt till att tävla om besökarnas gunst via ”Like”-knappar?

Innehållet fortfarande kung

Som webbredaktör och publicist är det värt att fråga sig hur långt man är villig att gå när man ger tekniken fri lejd till innehållet. Samma teknik som har möjliggjort öppnandet av kanalen sociala medier har även inneburit att innehållet radikalt håller på att förändras. När communityeffekten tog fart på allvar för några år sedan var det många som förutspådde att den gamla devisen: ”Content is King” var på fallrepet. Innehållet var inte längre i fokus. Användarna stal mer och mer av glansen – oavsett vad de genererade för innehåll.

Och ändå är det så att de mest populära webbplatserna och bloggarna är de som gång på gång levererar lysande innehåll. Innehåll som sedan länkas till och Facebook-gillas. Gillandet har blivit en sorts genväg till innehållet, men om något står tydligare än någonsin så är det att det är just innehållet som driver en gemenskap, inte tvärtom.

Oavsett den nuvarande situtionen bör företag och organisationer sätta sig ner och i grund och botten analysera vad exakt det egentligen är som sägs – samt vilken effekt det har. På vem och var. Och sedan ta ett klartsynt beslut gällande vilken redaktionell, och teknisk, linje de vill följa.

Att följa med strömmen och med förtjusning implementera nästa digitala Rube Goldberg-maskin på den egna webbplatsen i tron att den ska förbättra kommunikationen – representerar ett slags magiskt tänkande som var lika nödvändigt i början av IT-åldern som det är förödande idag.

Det betyder inte att det inte är någon idé att börja. Vad som krävs är att du tänker igenom vad du vill och är beredd att engagera dig. Webbterapeuten inleder hösten med att bjuda på några tips till dig som vill börja blogga och siktar på att snabbt få många besökare. Fyll gärna på med egna erfarenheter.

Tänk igenom vad du ska blogga om

Du ska skriva om det du vill och känner för, men det finns redan många som berättar om hur det är att vara mamma eller pappa, ha en busig hund eller som publicerar mer eller mindre snillrika matrecept. Därför är det vettigt att hitta ett eget område. Ännu en blogg som består av ”Idag vet jag inte vad jag ska skriva om…” gör ingen glad. Och genren ”Jag läste i DN idag…” känns rätt överrepresenterad.

Och är du inte ”kändis” är det bra att smalna av målgruppen och ”tänka lokaltidning”. Ska du blogga i en organisations eller ett företags namn är det vettigt att fundera kring bloggens mål och syfte. Är det verkligen rätt sätt att sälja en produkt? Kan ditt företag leva upp till det ni vill och lovar med bloggen?

Se dig omkring

Lägg tid på din egen lilla marknadsanalys och ta del av vad som fungerar och inte fungerar där ute. På köpet får du idéer till innehåll och ser vilka verktyg som passar din blogg. På Bloggportalen.se är 86 000 svenska bloggar kategoriserade. Socialmention och Bloglovin är andra kul ställen att hälsa på.  Besök Nybloggat, Pusha och Börja blogga. Den senare är bra om du börjar från scratch. En annan intressant webbplats är Motherboard där du finner nyheter och idéer som inte alltid uppmärksammas på de vanligaste webbplatserna. Efter ett tag hittar du dina egna källor. Passa på att lista de bloggar du tycker borde bli dina framtida kompisar.

Arbeta med ditt innehåll

Lägg ned tid och tanke på det du ska publicera. Det kan tyckas som om många bloggare bara skriver rakt av, men det ligger ofta mycket arbete bakom. Fråga alla dem som lagt ned sin blogg för att de inte orkar eller hinner uppdatera sin den.

En bra blogg kräver också att du är noggrann med fakta – såvida du inte av någon anledning ska starta en ryktesblogg eller liknande. De flesta besökare uppskattar att du ”tänkt färdigt” innan du publicerar din text. Det är lättare ta till sig innehållet om texten inte är full av frågetecken och tveksamheter. Och besökaren återkommer till en blogg han eller hon litar på.

Var uthållig

För de flesta tar det tid att få läsare. Människor måste hitta dig helt enkelt. Du ska bli en del av samtalet där ute och din blogg ska börja synas i sökmotorer och bloggportaler. Ger du inte upp så blir belöningen snart fler besökare, vilket i sin tur ofta genererar nya besökare.

Uppdatera

Det finns många teorier om hur ofta man bör uppdatera sin blogg, allt från flera gånger om dagen till en gång i veckan. Det finns inget facit, men det är bra att uppdatera – med ett relevant innehåll – så ofta det bara går. En välbesökt blogg tappar snabbt besökare om det blir uppehåll i två till tre dagar. Och efter någon månad räknas den som ”död”.

Tänk på att du inte alltid behöver publicera en ny uppsats. Ett riktigt bra länktips, en vass kommentar eller genomtänkt reflektion räcker ofta. Efter ett tag märker du vilka uppdateringar som fungerar bäst.

När du väl nått läsare finns det samtidigt en poäng med att inte trötta ut dem med oväsentligheter. Samtidigt innebär fler artiklar fler chanser till exponering. Fler besökare innebär också bättre möjligheter att starta omröstningar, tävlingar eller att på annat sätt engagera dina besökare. Om du inte kan uppdatera ofta – försök i alla fall uppdatera regelbundet.

För en del bloggare är det viktigt att känna till när besökarna dyker upp. Flera undersökningar visar på att bloggläsandet ofta peakar på måndagar, men det gäller inte alla. Kolla in din egen statistik. Var inte rädd för att trafiken då och då kommer att dippa. Det är svårt att ha ett jämnt trafikflöde. Ha som mål att ha X procent återkommande besök.

Anmäl bloggen till sökmotorer, blogglistor och bloggportaler

Leta upp ställen där du kan marknadsföra din blogg. Några tidigare nämnda exempel: Bloggportalen, Bloggar.se, Nyligen.se och Google  Blogsearch. Vissa av tjänsterna kräver att du är registrerad användare för att få pinga och synas i sökresultatet.

Det finns de som skapar så kallade betesbloggar på Aftonbladet, Expressen eller andra som tillhandahåller bloggverktyg. Därifrån länkar de sedan vidare till bloggen. Det ökar ofta antalet besökare och sidans pagerankning.

I princip kan du inte ”spamma” tillräckligt med ditt alster, i synnerhet inte i början. Om du bara gör det med smak och finess så reagerar ingen negativt. Bjud på smakprov, utmana publiken på det forum där du marknadsför dig eller be om hjälp.

Skaffa länkkompisar

Engagera dig i samtalet. Nätverkande är A och O i bloggvärlden. När du skrivit din post ska du inte bara vänta på att Google hittar dig, indexerar den och dina besökare börjar trilla in. Använd dina sociala nätverk, se till att pinglistan i ditt bloggverktyg är aktuell och korrekt ifylld.

Dina blogginlägg ska skickas till alla relevanta söktjänster. Se här för en uppdaterad svensk pinglista och en förklaring av hur det hela fungerar.

Länka, länka, länka. Ju fler kompisar du har desto fler känner till dig. Alltså är det bra att ha en schysst bloggroll. Var generös med länkar till andra. Många bloggar visar upp sina inlänkar. Länka till tidningars artiklar. Uppmuntra alltid länkningar till dig. En länk från ”rätt” blogg kan betyda väldigt mycket.

När du skrivit inlägget ska du givetvis tala om att du gjort det. Använd Facebook, ditt Twitterkonto och de forum du är registrerad på och andra platser där du umgås med människor på webben.

Skriv lockande rubriker

En bra rubrik lockar till läsning. Så se till att undvika tråkiga överskrifter. Det är skillnad mellan ”Sagan om Rödluvan” och ”Varg slukade mormor”. Fundera kring vad det är som gör att du själv läser vissa texter och väljer bort så många. Använd de formuleringar och ord som lockar just din målgrupp. Kolla gärna in bloggar och webbtidningars listor över ”Mest lästa” för att få inspiration.

Här kan du ta del av tips om hur du kan skriva effektiva rubriker: How to write great headlines, Skriva rubriker och Så skriver du bättre rubriker på din blogg.

Till skillnad från på papper ska din rubrik fungera i många  sammanhang; i Google, RSS-flöden och så vidare. En bra rubrik kommer också att hjälpa dig att sampublicera artikeln via olika kanaler. Om du har skrivit en vettig rubrik från början kommer du inte behöva skriva om den för de olika kanalerna. Tänk på att Twitter har en begränsning på 140 tecken per meddelande. Även om detta räcker gott och väl för en rubrik så kanske det kan bli tajt att få med en (förkortad) länk, några hashtaggar och en uppmaning om att gå in och läsa texten.

Använd Twingly och Google Reader

Skapa RSS-strömmar på Google Reader och Twingly och följ dessa för att se vilka ämnen ”trendar”. Google Reader är kopplat till ditt Googlekonto och kräver inloggning, men ett sådant bör du i alla fall skaffa för att få tillgång till statistikverktyget Google Analytics.

Moderera bara i efterhand

Moderering gör att de flesta besökare upplever en känsla av censur, samt att det inte är lönt att komma tillbaka. Moderera dumheter i efterhand, men se till att du har koll på kommentarerna. Svara snabbt och led gärna diskussionen vidare. Uppmuntra de som bryr sig om dig.

Generellt sett ökar ett öppet kommentarsfält chansen att besökare lämnar kommentarer, men att använda sig av en tjänst som Disqus eller kräva en registrering av sina läsare skapar ofta en bättre debatt. Notera att i inget av dessa fall bör man moderera innehållet, utan endast försöka styra bort anonyma kommentarer.

Engagera dina besökare

Tala med dem och be dem komma med input. Ställ frågor. Erbjud något i gengäld. Det är helt ok att be om tips eller kommentarer. En tävling? Lotta ut något? En uppmaning? Gästbloggare?

Använd flera kanaler

Du har säkert andra kanaler eller mötesplatser där du kan marknadsföra din blogg. En webbplats,  forum, Twitterkonto, profil på LastFM, NING-nätverk och så vidare. Ett enkelt trick är att ha adressen med i din e-post. Om innehållet passar koppla ihop även din blogg med Linkedin. Och har du många vänner på Facebook så kan du posta tips om att du har publicerat ett intressant inlägg. Är din blogg inriktad på ett visst ämne kan du leta upp liknande bloggar och tipsa om din post, om den är relevant.

Bloggar du för en organisation eller ett företag finns här mycket att göra – webbplatser, intranät, tidningar, nyhetsbrev och annat. Varför inte tipsa medarbetarna om bloggen? Kanske byta och bjuda innehåll med andra kanaler?

Twitter bygger på att du har många, relevanta, kontakter på din followerslista. Här finns i princip obegränsat med publik om man bara tar sig tiden att kontakta andra användare, konversera med dem och engagera dem. Twitter fungerar bra som ett komplement till din blogg och inte bara som en signaltuta. Kommunicera en specifik del av materialet från din blogg till din Twitterkanal. Kortare tips, en bild med rubrik, en uppmaning om hjälp fungerar ofta bättre än en återpublicering av rubriken på ditt blogginlägg.

Köp dina vänner

Känner du för det kan du naturligtvis köpa trafik från Google Adsense och Adwords. Adsense syns på webbplatser och Adwords visas intill sökresultatet. Syftet är att få återkommande besök, men till en början kan det löna sig att köpa lite ingångstrafik. Det finns flera guider på hur man kan arbeta med Adwords. Till exempel här, här, eller här.

Kostnaden för Adwords varierar beroende på vilka ord du köper. Du satsar de pengar du vill. Grundregeln är att varje klick på din annons som resulterar i ett besök på din blogg kostar dig X pengar. De dras sedan från ditt konto. Hur bra resultat du får av dina Adwords är ett resultat av flera saker, men ju bättre förståelse du har om sökmotoroptimering, desto bättre brukar resultatet bli.

Utvärdera

Du lär snart känna dina läsare och vilka poster som blir populära och som skapar läsning, kommentarer och länkar.
Samtidigt är det intressant att analysera din trafik och ett verktyg för detta är Google Analytics. Lär dig använda det och förstå betydelsen av den statistik du får genom den. Saker att fundera kring: Varifrån kommer besöken och hur länge stannar de? Vad är ett relevant besök? Vad lockar eller engagerar besökaren på din blogg? Bortse inte från källor som ger få besök – det kan mycket väl vara dina viktigaste bloggvänner som ger dig den trafik du behöver för att nå ut till ett större nätverk. Googles Feedburner är också ett utmärkt verktyg för att få reda på hur många som prenumererar på din blogg via RSS.

Skaffa ett eget domännamn

Med ett eget namn står du ut i mängden. Dels har du en fördel ovanför alla webbtjänster som körs via mediehusens portaler (även om vissa av dessa nu också erbjuder att man kan koppla den egna domänen till sin blogg), dels får du en extra chans att skapa uppmärksamhet. Svårt att komma på ett bra domännamn? Lek fram ett här.

I den kommentarshysterin som råder på i princip samtliga webbplatser bör det finnas utrymme att fråga sig om det verkligen är nödvändigt för besökaren att kunna kommentera varje artikel, inlägg och sida. Kanske är det så att inom en viss tid kommer kommentarerna helt att centraliseras till en enda användare (möjligen via OpenID eller Facebook-connect). Och där kan användaren kommenterar på det sätt som Disqus idag möjliggör -  istället för att varje webbplats ska erbjuda ett eget kommentarssystem. Det är en möjlig och hanterlig väg framåt.

En annan viktig fråga, inte minst för webbredaktioner, är om det sker en medveten eller omedveten anpassning av kommunikationen när redaktören vet om att det går att kommentera texten?

Blogghatet, som i stort sett drivs av just negativa kommentarer, har varit en hett debatterad fråga under 2010 i takt med att både profilerade bloggare och vanliga användare blir allt mer rutinerade webbpublicister. De stora dagstidningarnas webbupplagor har nästan samtliga utrustats med kommentatorsfält och diskussionerna går varma.

Diskussionen och utbytet av åsikter är centralt i sociala medier och om något kan sägas med säkerhet så är det att fenomenet på inget sätt har hittat sin mest bekväma, eller tillgängliga, form.

Disqus höjer kvalitetsnivån

Sydsvenskan.se släppte tidigare i år en helt ny version nätupplagan. Ett antal djärva beslut och en komplett ombyggnad av både navigation och innehållspresentation gör satsningen intressant att följa. Parallellt med ombyggnaden lanserades det nya kommentarssystemet, Disqus, som nämns ovan. Hur kommentardelen har påverkat tidningen är om möjligt än mer intressant att studera.

Disqus-systemet ställer högre krav på besökskommentarerna. Resultaten har varit att nivån på diskussionen höjts avsevärt. Det är helt enkelt nyttigt att införa en extra spärr för att se till att besökare inte fyrar av ogenomtänka kommentarer på det sätt som exempelvis sker rutinartat i kommentarsfälten på både SvD och DN.

Otydlig moderering ger sämre kommentarer

Att införa ett system som samlar en avsändares samtliga kommentarer är bara det första steget på vägen. Om vi återigen tittar på Sydsvenskan som exempel är diskussionerna fortfarande rejält onyanserade och agerar mer som en slags säkerhetsventil för missnöje än arena för saklig debatt. Förmodligen är det ett problem som bara delvis kan åtgärdas med tekniska innovationer som Disqus.

Men vad utgör då ett ”bra” inlägg?

Det etikdokument som Sydsvenskan tagit fram för den egna redaktionen ger svaret: ”trovärdighet”. Målen är högt ställda och bannorna relativ få. Samma sak går inte att säga för redaktionens riktlinjer till läsarna. Dessa verkar vara ett generiskt hopkok bestående av den sedvanliga bannlysningen av allt som är olagligt och tabu. Inget vidare utförligt skrivs om den tänkta nivån på kommentarerna. Resultatet kunde ha varit bättre om man uppmuntrat besökarna först och förbjudit sedan.

Kommentarernas verkshöjd kan dock bara uppmuntras och en stor del av tjusningen med sociala medier är att de inte bör, eller kan, styras. Däremot kan man som redaktion skapa en tydlig modereringspolicy som man sedan gör sitt yttersta för att efterleva. Men samtidigt måste man vara flexibel nog att byta den om den visar sig ha brister.

Artikelkommentar från sydsvenskan.se

Det är på denna punkt som Sydsvenskan inte riktigt lyckas hela vägen.

Modereringen är godtycklig. Sakliga inlägg raderas ofta medan personliga påhopp (som onämns som oönskade i policyn) får stå kvar. Inlägg som tas bort markeras inte alltid, vilket gör diskussionen svår att följa för en förstagångsläsare. De inlägg som däremot tas bort och markeras får ingen indikation på vilken del av policyn de brustit mot, något som skapar ytterligare irritation och förvirring bland besökarna.

Kommentarer inleds ofta med: ”Jag vet inte om detta får stå kvar, men…”. Varje populär webbplats som öppnar för kommentarer måste vara beredd på att individer kan uttrycka sig skarpt – men när påfallande många besökare inleder med att varna för att de möjligen överträder en policy så finns det goda skäl att se över hur modereringen funkar och om policyn möjligen behöver formuleras om.

I likhet med andra större svenska dagstidningar ges inte besökaren möjlighet att kommentera samtliga artiklar, något som är extra tydligt hos Sydsvenskan. Tydligt till den grad att man anar en outtalad redaktionell riktlinje som förmodligen skulle må bra av att ventileras i ett öppet  forum. I annat fall löper man som redaktion risken att få kritik för att försöka styra debatten för hårt.

Webbredaktörens perspektiv

Kommentering på webbplatser är ingen exakt vetenskap.

Att tillåta en sådan funktion är att ständigt behöva ha örat mot väggen. Om man har lyckats locka besökaren att engagera sig har man kommit långt. Därefter gäller få regler. Svaret är att som webbredaktör aldrig tappa kontakten med besökaren. Frågor som: ”Hur agerar besökarna?”, ”Vilken är stämningen?”, ”Följer besökarna vår policy eller är de öppet aggressiva/trotsiga?”, ”Vad kan vi som webbredaktion göra för att förbättra situationen?”, borde vara kontrollpunter på en webbredaktörs ständiga agenda.

På en dagstidning kan det vara avgörande vilka artiklar man låter besökaren kommentera. Men samma sak gäller för företag och organisationer, även om besökssiffrorna är lägre. Fundera vilken nyttan är med slentrianmässigt aktivering av kommentarsfunktionen? Fungerar det inte, var inte rädd för att ta bort den. Det finns andra sätt att be om återkoppling från besökarna.

Fundera hur du som skribent påverkas av kommentarerna. Anpassar du innehållet för att få en besöksreaktion eller har du en tydlig linje som identiferar dig?

Sex tips för en bättre diskussionsmiljö

• Använd Disqus för att slippa anonyma kommentarer. Skapa inte egna inloggningssystem, de används sällan.
• Ha en tydlig, men uppmuntrande, kommentarspolicy.
• Var konsekvent i modereringen, men var inte rädd för att ändra policyn om den uppenbarligen inte fungerar.
• Ha en öppen kanal till besökarna. Erbjud ett besöksforum där man på ett enkelt sätt kan kontakta administratören. Låt de frågor som ställs i detta forum vara öppna så andra kan ta del av dem.
• Låt administratören ha ett riktigt namn när han eller hon modererar webbplats. Ingen gillar att bli tillsagd av: ”Admin”. Det upplevs som om man döljer sig bakom en maktposition.
• Lyssna, lyssna, lyssna!

För ungefär tio år sedan lär Skunk enligt (obekräftad) uppgift varit en av Sveriges största nätgemenskaper. Redan på den tiden var Skunk ägt av Spray och har genom åren fört en tynande tillvaro med en minskande användarbas och en i princip tekniskt helt orörd webbplats i nästintill nostalgisk 1.0-stil.

Men ett litet antal användare, kanske några hundra aktiva per dag, har troget fortsatt använda Skunk som sin digitala hemvist.

Istället för att uppdatera plattformen väljer Spray nu att lägga ner hela webbplatsen och hänvisar användarna till Facebook istället.

Kort efter beskedet bildas en Skunkgrupp som i följande pressmeddelande kraftigt opponerar sig mot beslutet:

Skunk har fostrat och fostrar en hel generation. Det ovanligt fria och välkomnande formatet har bjudit in till dagboksskrivande och kommunikation via skunkmess och diskussioner i grupper vilket bidragit till utvecklande av en alldeles egen språklig stil. Flera författare och journalister har inspirerats av den litterära form Skunk har bidragit till att skapa. Skunk går inte att jämföra med andra communitys såsom Facebook och Twitter. Att medlemsantalet är så lågt i jämförelse borde inte ligga Skunk och dess aktiva medlemmar till last, eftersom det fyller en helt annan funktion än andra sociala media.

Det finns all anledning för många webbplatsadministratörer att fundera över det sista påståendet i stycket ovanför. Är besökssiffror det enda som räknas? Är verkligen några hundra aktiva medlemmar så lite att man kan stryka hela användargruppen ur serverklustret med en IT-teknikers kyliga, rationella, sinne?

Skunkgruppen fortsätter:

Skunk är en alldeles egen frizon på internet. Det finns ingen lista över mest lästa dagböcker; det finns ingen logg över besökare. Vår community är och har varit ett kulturellt andninghål på internet bland kommersiella bloggar och listor med populära bloggar. På Skunk får kreativiteten flöda ifred.

Ovanstående finns även att läsa i mer utförlig form i det Skunkmanifest som skrevs kort efter pressmeddelandet.

Skunks problem är dina

Tre saker är slående när man granskar manifest och pressmeddelandet:

1. Att en community har några hundra aktiva medlemmar är inget skäl att stänga ner den.
2. Avsaknaden av de funktioner som användare vant sig vid på webben 2.0 är i Skunks fall inte bara något positivt utan nödvändigt för att bibehålla gemenskapen.
3. Begränsningarna har fostrat en stil, eller brist på stil, som användarna vill värna om.

Skunkgruppen sätter fingret på de problem som många organisationer och företag brottas med dagligen. Skunk har som community på ett anakronistiskt men unikt vis lyckats stå emot uppdateringshetsen och därigenom fått bibehålla sin kultur och särprägel.

Skunkpoesi

Sprays ovilja att tekniskt investera i en dalande nätgemenskap har skapat ett särfall som engagerar aktiva användare och som riktar externa och ifrågasättande blickar på den extrema utveckling vi alla utsätts för idag på internet. Här har vi alltså en webb där innehållet inte ständigt stöps om till nya former av tekniken och vars användare är fria att utvecklas inom ramarna för den teknik som finns. Jämför utvecklingen på karriärsnätverket Shortcut, som trots ständiga riktnings- och teknikbyten endast lyckats med att irritera och tappa medlemmar.

Just vad som händer i fallet Skunk ska bli intressant att följa. Kommer Spray att ge med sig och se en PR-vinst i att låta communityt leva kvar eller kommer det att kapas och speglas av medlemmarna och läggas upp på en privat webbserver – och i så fall hur kommer ett nytt ägarförhållande att påverka kulturen där? Om Spray väljer att behålla Skunk finns det en viss ironi i att sociala medier räddade en dödsdömd community som uttryckligen inte kan eller vill använda sig av just sociala medier.

Omöjligt hejda utvecklingen

Om man ska sia om framtiden för Skunk är det inte orimligt att tro att det är mer eller mindre kört för Skunk i den form de aktiva medlemmarna är vana att se den. Ett ägarbyte innebär i princip alltid ett riktningsbyte, även om riktningen skenbart är densamma som förut. Tjusningen med platser som Skunk är att de är nästan helt odefinierade och onischade, oavsett hur de marknadsfördes vid lanseringen. Det pratas mycket om kulturplats och kulturskatt när Skunkgruppen framför budskapet, men för den ovane besökaren är kulturen svårbegriplig, på gränsen till omöjlig att ta på eller hitta. Rimligtvis är det friheten i uttrycket och det faktum att det nästan helt saknas en varumärkessyn som gör Skunk till en attraktiv plats för de som helst inte vill teckna ett Facebook-konto.

Ett skunkanvändares communitysida.

Subkulturer på nätet (och i allmänhet) tål inte för strikta regler och för hård insyn och de mår bäst när de är ologiska och ofärdiga. När en tydlig fokuspunkt tvingas fram uppstår oftast interna slitningar som splittrar medlemmarna åt olika håll. Kommer Skunk att vara klarsynta nog att inse detta eller kommer de blint att rusa på så länge motreaktionen till Sprays agerande har ånga? Har Skunkgruppen ens frågat sig om de har medlemmarnas stöd att agera ombudsmän? Hur ser juridiken ut kring kopierade användarkonton och utvecklad kod som tillhör ett företag?

Oavsett vilka svar dessa frågor än får, belyser Skunkfallet ännu en högintressant och aktuell fråga: Kommentarshysterin. Ett tema som Webbterapeuten kommer att belysa i en kommande artikelserie i höst.

Ett av de bättre förslagen som kom ur Vervas numera nedlagda vägledning, 24-timmarswebben (vars öde vi tagit upp tidigare här: http://www.webbterapeuten.se/2010/04/trygg-vagledning-i-vakuum/), är att använda funktionsbrevlådor för e-postadresser.

Få svenska webbplatser verkar dock ha tagit detta råd till sig – trots att det har gått fyra år sedan vägledningens sista uppdatering.

Vägledningens förslag lyder:

4.6.2 Använd funktionsbrevlådor

För funktioner som kräver att ärendet hanteras snabbt eller ska kunna hanteras av flera personer kan det vara lämpligt att använda funktionsbrevlådor. Dessa anger inte en personlig e-postadress utan en aliasadress, till exempel bokning@myndigheten.se, varifrån e-posten automatiskt kan vidarebefordras till en eller flera personer. Detta underlättar även hantering av e-post vid till exempel sjukdom eller semester, då flera personer kan sättas som ansvariga för e-postadressen.

(http://www.eutveckling.se/static/doc/vagledningen-24-timmarswebben-2006-05.pdf – sidan 102)

Även om den slentrianmässiga användningen av info@-adresser på webbplatserna bara är en i raden av många e-postsynder som företag och organisationer begår, är det en av de absolut lättaste att undvika.

Att endast använda sig av info@-adresser på webbsidan är att missa ett tillfälle att ge nästintill gratis kundvård. Det visar förvisso att man har en e-postadress för kontakt. Men samtidigt signalerar det att man inte är vidare intresserad av att avslöja vem som står bakom den eller hur ofta brevlådan kollas av. Det ger inte heller någon närmare uppgift om vilken funktion brevlådan har.

De kunder eller besökare som trots allt tar kontakt via brevlådan kommer dessutom att skapa merjobb för de som bevakar den. Alla sorters e-post kommer att trilla in på samma plats – från spontanansökningar med bifogade CVn till supportärenden, felrapporter och frågor om webbplatsens innehåll. Risken att något går förlorat eller obesvarat är stor, speciellt eftersom infoadresser tenderar att bli spamsamlare av rang.

Många tror dessutom att det är en fördel att presentera en anonym info-adress. I själva verket skapar det ett onödigt avstånd. Om man inte kan eller vill använda sig av funktionsbrevlådor kan man alltid skriva ut en personlig e-postadress istället – förnamn punkt efternamn och så vilken domänadress man än har. Det skapar ett förtroende hos besökaren och ger en tydlig signal om att man tänker ta hand om den inkommande e-posten.

Med tanke på att nästan all kommunikation mellan webbplatsens ansvariga och besökaren utgår ifrån e-post (även om alternativ som Twitter används allt oftare) kan det vara en god idé att se till att detaljen med funktionslådor är på plats. Om man dessutom ser till att ha föredömligt korta svarstider på e-postfrågor, undviker att skicka automatiserade och nästintill obegripliga svar så har man grunden till en välsmord kundservice via e-post.

Svårare än så behöver det inte vara.

Artur Leczycki

Arbetet med Skånes nya turistwebb började tidigt hösten 2008. Business Region Skåne, som har som uppgift är att marknadsföra Skåne, ville förnya webben och samtidigt hitta nya sätt att arbeta.

- Vår gamla sajt var på många sätt en traditionell turistwebb och vi kände att den inte fungerade längre. Den hängde inte med i tiden. Även utseendet var gammalt och traditionellt, berättar Malin Sjöberg, webbredaktör och kommunikatör på Business Region Skåne.
Webbyrån Good Old i Malmö kläckte idén med en struktur av intressesajter och på den vägen är det.

Idag har Skåne en turistwebb utöver det vanliga.
Precis som tidigare innehåller den tips om hotell, restauranger, sevärdheter och annat som Skåne har att erbjuda. Dessutom kan alla som har något att berätta om Skåne skapa sina egna sidor med information och lägga dem till helheten.  Sajten har också fått ett rejält ansiktslyft.

- Sättet den nya skane.com är uppbyggd på gör att en massa nischade intressesajter har kunnat knytas samman, vilket gör att Skånes utbud breddas. Ingen annan inom turistnäringen har gjort det tidigare.

Malin Sjöberg, webbredaktör på Business Region Skåne

Udda tips
Den nya strukturen innebär att det går att hitta en massa information på skane.com som normalt inte brukar hitta in på turistwebbar – om udda resmål, evenemang, händelser och sevärdheter. Man kan till exempel söka var det finns bra fågelskådning eller trädgårdsshopping eller var man kan vindsurfa i Skåne.

- Och är du intresserad av mat kan du få tips på en lång rad restauranger och matupplevelser genom en s8temasajt som innehåller allt vad Skåne har att erbjuda inom mat. Här blandas recept på den skånska rätten äggakaga med tips om olika evenemang som sparrisdagarna i Skillinge och Pärans dag på Bjärehalvön, berättar Malin Sjöberg.

Informationen är lätt att hitta genom att göra fritextsökning och alla platser finns också utplacerade på en karta via Googles karttjänst.

- Det ska vara lätt och enkelt att hitta just det du är intresserad av och att se var din aktivitet eller sevärdhet ligger.  Allt fungerar visserligen inte fullt ut ännu, men vi jobbar hårt på det.

Demokratisk webbvärld
Rent tekniskt består nya skane.com av många webbplatser som är sammanlänkade. Det finns med andra ord inget innehåll i skane.com-installationen av Drupal. Istället ligger alla intressesajter som helt egna Drupal-installationer på en subdomän.

- Vi valde Drupals open source-system eftersom vi gillar tanken med en demokratisk webbvärld där man delar allt och tror på en gemensam utveckling utan vinstintressen. I och med att vi är skattefinansierade passar det också bra – vi slipper dyra licenser och är rädda om kommuninvånarnas skattepengar.

- Jag kan egentligen inte se några nackdelar med att använda ett open source-system.
Det finns ett stort nätverk av kunnande kring Drupal hos vår byrå Good Old och generellt i Sverige. Det känner vi oss trygga med.

Även Tomas de Souza på Good Old tror på Drupals framtid.
- Drupal är en av de open source-lösningar som verkligen lyckats samla en stark community. Och i och med att flera stora organisationer hittat till den ökar också tryggheten. Drupal har därför en stark utvecklingspotential, säger han.

- Det är också en ny ekonomi som har uppstått i och med att open source-lösningarna är gratis i grunden och inte har några licenser: det grundar en sund demokrati. Många är idag intresserade av Drupal och det är roligt att se. I takt med att intresset ökar ökar också antalet utvecklare vilket bäddar för en ännu större trygghet.

Hårt mallade intressesajter
Den flexibla strukturen innebär att både besökare och skåningar kan vara med och påverka innehållet på den stora webbplattformen. Systemet är dessutom flexibelt och går att anpassa och utöka i det oändliga.

För den som vill bygga en intressesajt är det också ganska enkelt.
- Vi är väldigt öppna för olika intressenter . Om någon till exempel vill bygga en sajt som är specialiserad på utflyktsmål i Skåne med utgångspunkt från Blekinge, så visst. Vi är öppna för allt.

- Och när man väl fått godkänd av oss är det bara att börja bygga. Med hjälp av intressesajten safunkardet.skane.com är det lättare att komma igång.

Sedan är själva strukturen ganska hårt mallad eftersom vi är måna om att bevara en tydlig grafisk profil och att hålla en hög kvalitet.

Många bra synpunkter
I januari 2010 rullade Business Region Skåne ut en beta-version av skane.com. Cirka 100 personer inom turistnäringen bjöds in för att testa den.

- Det är så lätt att bli hemmablind och vi ville få in synpunkter från branschen för att göra den nya sajten så bra som möjligt.  Det blev väldigt lyckat. Många var engagerade och den feedback vi fick in var helt ovärderlig. Vi har nu en lång fix-lista som vi håller på att beta av.

En av orsakerna till att beta-versionen lyckades skapa ett så stort engagemang var att Business Region Skåne hade ett informationsmöte i samband med att man bjöd in turistnäringen för att testa.
Där förklarade man bland annat tanken och syftet med den nya sajten.
- Vi har också varit mycket transparanta och kommunicerat via vår utvecklingsblogg. Vi är även snabba med att ge respons – vi läser alla synpunkter och besvarar dem inom 24 timmar.

Putsar och slipar
I maj, efter fem månaders putsande av beta-versionen, lades nya skane.com ut skarp. Business Region Skåne har dock valt att vänta lite med att slå på den stora marknadsföringstrumman.

- Vi är inte riktigt framme än utan vill ha lite tid för att slipa på den ytterligare.  Som alltid har vi en del barnsjukdomar nu i början och vi får även in en del synpunkter.
- Rent allmänt är besökarna mycket positiva, men det finns också de som tycker att den är lite förvirrande i och med att den skiljer sig från vanliga turistwebbar. Men vi tror att besökarna successivt kommer att vänja sig vid det här nya sättet att söka informationen via fritext.

När det mesta har halkat på plats, förhoppningsvis efter sommaren, kommer skane.com att få den presentation den förtjänar. Malin Sjöberg vill dock inte säga exakt hur marknadsföringen ska gå till.
- Jag kan i alla fall avslöja att det inte kommer att bli så mycket traditionell annonsering utan lite mer happeningbaserad marknadsföring.

Av: Pia Runfors
Foto: Eddie Boncina

Fakta

Byrå som byggt sajten: Good Old
Ansvarig för sajten: Business Region Skåne
Publiceringsverktyg: Drupal
Senaste nylansering: maj 2010
Antal besökare: 1,1 miljoner unika besökare under 2009

Winston arbetar med strategi, koncept, design och utveckling av webbplatser och andra digitala tjänster. Bland annat har de byggt mobila webbplatser för DN och SJ. Och dessa skiljer sig en del från vanliga sajter.

– När man bygger en mobilsajt handlar det inte om att anpassa den befintliga webbplatsen utan om att göra en egen sajt med egna flöden, säger interaktionsdesigner Andreas Ronder.

Rent tekniskt är det visserligen möjligt att utgå från samma plattform, men resultatet blir sällan bra – varken på datorn eller i telefonen.

– Du måste renodla sidan och skala bort allt lull-lull, av flera skäl: nedladdningstiden är långsammare, navigationen sker på ett annat sätt, begränsningarna är fler och läsfönstret är mycket mindre.

Dessutom skiljer sig användarnas beteende:

– Du surfar inte runt på en företagssajt i din mobil för att kolla in deras produkter, men vill däremot snabbt hitta deras kontaktuppgifter. De flesta mobilsurfare är på språng och vill ha snabb information, säger Bengt Hammari, Art Director.

Helt ny sajt

När Winston byggde mobil.sj.se handlade det inte heller om en omgörning, utan om en helt egen sajt – renodlad, funktionell och med en enkel informationsstruktur. Och på köpet fick SJ en sajt som fungerar utmärkt att använda för funktionshindrade – på datorn!

– Eftersom den är så nedskalad till de elementära funktionerna är den lättnavigerad, och talsyntesen har enklare att återge informationen på sidan. Och det är förstås en stor bonus, att sajten kan användas även på det sättet, säger gränssnittsutvecklare Thomas Svensson.

Han betonar att det är skillnad på ”vanliga” mobiltelefoner och smartphones (Googles operativsystem Android eller Apples iPhone) – de sistnämnda är bättre på att återge vanliga webbplatser.

– Idag är det också billigare att surfa på 3G-nätet, oftast betalar man en fast avgift. Men trots att jag har en smartphone föredrar jag att gå in på de mobila sajterna – det går snabbare, jag slipper banners och jag slipper skrolla så mycket.

Mobilwebb – behövs det?

Men behöver man verkligen ha en särskild mobil webbplats? Ja, det beror på verksamheten, menar Bengt Hammari:

– Ett företag som jobbar business-to-business har knappast något behosv av att göra en mobil spegling av sin webbplats, så länge det är enkelt att hitta kontaktuppgifter. Däremot kan de ha mobila tjänster som verkligen stödjer deras verksamhet – ett mobilanpassat lagersaldo kan till exempel vara relevant för ett industriföretag. Men de som framför allt behöver synas mobilt är förstås medier – där finns det en efterfrågan.

En potentiell marknad, tror Bengt Hammari, är intranät och extranät hos större företag – ett mobilt intranät skulle kunna göra dem både effektivare och flexiblare. En annan stor framtida användning är att kunna överföra pengar via mobilen.

– Men då pratar vi om mobila applikationer, inte om webbplatser. Och det är ett annat kapitel, säger Bengt Hammari.

Fem saker att tänka på

• Kill your darlings. På en mobil sajt kan du inte berätta allt.
• Se till att den laddar snabbt. Även om användaren betalar en fast avgift är det segare att surfa mobilt än från en dator.
• Se till att sajten är logisk, både för den som pekar sig fram (som på en smartphone) och för den som klickar sig fram.
• Se till att sajten är optimerad för olika mobila plattformar – framför allt om du använder bild- och videoformat. Det finns en öppen databas med terminalidentifiering, som är att rekommendera om du bygger en större sajt.
• Minimera antalet anrop mot webbservern (exempelvis en bild är ett anrop).

Fem lyckade mobilsajter enligt Winston

• m.flickr.com – ”Har tagit bort allt brus. Laddar snabbt.”
• mobil.dn.se – ”Har renodlat de nödvändigaste funktionerna. Bra interaktion.”
• m.bbc.co.uk – ”De har både tekniskt och grafiskt skalat ner sajten så att den blir behaglig att läsa i mobilen.”
• mobil.tasteline.com – ”Är lätt att använda när jag står i butiken. Bra kategoriseringar, bra sök, bra tips från användare.”
• mobil.eniro.se – ”Lätt att hitta, lätt att söka. Enkel och avskalad men inte tråkig.”

Krister Insulander

Vilken är den största utmaningen vid en migrering?
Att få överblick. Trots att du inte kan allt om verksamheten måste du bli den som har bäst kunskap om beskrivningen av den. Under en migrering ser man snart vilken status informationen som ska flyttas över har, och avsaknad av planering och strategi märks direkt. I nio fall av tio har den som skrivit en text inte en aning om varför den publicerats eller vem den är skriven för. Att sedan leta efter någon på högre nivå som kan ge dig ett svar. Glöm det. Därför får man ofta prioritera efter eget tycke. Jag har inte gått in i mina migreringsprojekt som kommunikatör, men vikten av ett bra kommunikationsarbete har blivit väldigt tydligt för mig.

Ett exempel är vår nya webbplats för Stockholms lärare pedagogstockholm.se, delvis byggd av migrerade texter från en gammal webbplats. Utbildningsförvaltningens projektledare har längtat efter en mer attraktiv kanal och vill ut med allt. Många av våra möten med projektledarna har varit resonerande kring målgruppen: ”Er verksamhet är spännande, men vad orkar lärarna ta till sig?” Att som på den tidigare webbplatsen publicera allt blir inte meningsfullt. Egentligen skulle vi behöva göra en kommunikationsplan för varje projekt.

Dags att migrera. Var börjar man?
Med en inventering. Gör en första grov sortering av webbplatsen. Vad verkar dött och avsomnat? Vad är verksamhetskritiskt? Ibland har jag endast en persons tyckande att gå på och det är lite vanskligt. Det är också vanligt att kunden vill behålla allt. Då får man ha fingertoppskänsla, stora öron och utveckla en förmåga att läsa mellan raderna. När du fått hyfsad koll på läget är det dags för att träffa representanter ur verksamheten – antingen i grupp eller en och en. Det ger en bra guidning och en möjlighet att få höra mer informella åsikter.

Hur får man kontroll på innehållet på en webbplats?
Workshoppa med dig själv. Använd Post-it lappar i olika färger och stora papper. Börja bara, hur råddigt allting än känns. Strukturera så att huvudrubriker får en färg, underrubriker en och så vidare. Ta ett steg tillbaka och betrakta helheten. Vad är redundant? Vad hör ihop med vad? Titta på andra webbplatser och jämför strukturerna. Jag tycker man ska arbeta iterativt. Börja om på samma meny. Gå igenom informationskategorierna en gång till. Varje gång du börjar om ser du nya brister. Så gör inte allting under samma session.

Vad är det som gör att det hela fungerar?
Att få igång arbetsgrupper. Du måste få med folk som har tid att bygga upp information på nytt, vare sig det gäller texter eller en bedömning av dokument. En migrering som man gör helt själv blir aldrig bra. Risken finns också att många kommer att uppleva det nya som en försämring. Eftersom arbetsgrupper tar tid kan det vara lämpligt att låta några sidor stå tomma vid lansering. Det skapar en medvetenhet i organisationen att folk jobbar med detta – och att arbetet inte görs av sig självt.

Något jag vill arbeta mer med är att ge ”ägarskap” till dem som ska arbeta med webbplatsen. Varför inte börja med en plan för hur arbetet ska se ut efter migreringen? Vad förväntas av den och hur stor är ambitionen? Ofta ser jag hur arbetet stannar av efter migreringen. Detta gäller främst intranät. Vid en extern webbplats finns det ofta en redaktion eller liknande.

Finns det saker och situationer man bör undvika?
Återigen, tänk på att det tar tid att jobba med arbetsgrupper. Men det är värt det. Planera in många träffar och gör dem gärna lite workshopslika. Ju mer arbete som kan göras på plats, desto bättre. De flesta har helt enkelt för lite tid när de är tillbaka på kontoret. Det är viktigt att tidigt måla upp tydliga mål och syften. Går det att koppla konkret nytta till webbplatsen och få arbetsgruppen att tänka mål och målgrupp från början så blir innehållet mycket bättre. Förstår man nyttan är det lättare att bli ambassadör för projektet.

Vilken typ av kompetens behövs vid den här typen av projekt?
Det beror på hur man arbetar. Ett migrationsprojekt handlar om:

• Strukturering, omorganisering, rensning och förädling av information.
• Förankring: möten, peppning och projektledning.
• Webbstrategi: Vad skiljer den nya webbplatsen från den gamla? Enligt vilka mål ska vi arbeta om materialet? Detta är något du behöver sätta dig in i.

Du måste vara pedagogisk, entusiasmerande och ganska strukturerad. Att förstå sig på användbarhet är bra, det påverkar bland annat menystrukturer på en webbplats. Att kunna skriva om texter är också bra.

Mallen: Sparas – redigeras – kastas – nytt material. Är det något att utgå från?
Absolut, men jag tror att man först måste göra tråget som informationen ska hällas i, det vill säga strukturen på sidan. Texten i sig, artikeln, är ingenting utan sitt sammanhang. I praktiken blir det ett iterativt arbetssätt: strukturen påverkar innehållet som påverkar strukturen och så vidare.

Finns det några modeller eller verktyg att använda?
Jag tycker man ska jobba i workshops och med arbetsgrupper med informationslämnare. Det är både ett sätt att få fram information och kunna kasta den utan att trampa på ömma tår. Det är också ett och ett ypperligt tillfälle för förankring. Jag tycker också det är bra att kombinera migreringen med skriv för webben-kurser för de som ska bli redaktörer eller informationslämnare. Jag har även haft utbildningar i verksamhetens webbstrategi för att informera om syfte och målgrupper.

Hur får man med sig organisationen?
Förklara varför förändringen sker, och vilken nytta de och deras kunder har av den. En avdelning vände från att vara ganska negativ till en kommande förändring, till att bli väldigt entusiastiska. Det vi gjorde var att genom en workshop hitta konkreta områden där webbplatsen kunde påverka deras arbete, ge dem nytta. En sak som det fortfarande talas om är en konkret effekt som önskades: trevligare telefonsamtal. De bestämde sig för att arbeta med klarspråk och tydlighet på sajten, så att folk inte var frustrerade och sura när de ringde. De som idag är redaktörer är varken kommunikatörer eller ”webbmänniskor”, men genom att ta fram tydliga mål som alla är med på har de lättare att arbeta.

Det kännssom att detta arbete kommer i andra hand
Det kan handla på dålig IT-mognad. Eller att meningen med ett nytt intranät eller en ny webbplats är dåligt förankrad. Det kan också bero på att tekniken ofta har högre status än innehåll. De olika synsätten är inte motsatta, men väldigt olika. I båda fallen behöver man förstå vem man talar till och varför, för att skapa lite aha-upplevelser kring innehåll och hur det ska presenteras. Det kan också vara så att man har man tröskat igenom ett långt projekt med att få fram en ny plattform, nytt gränssnitt och ett nytt verktyg. Då finns det inte alltid ork kvar till själva grovjobbet.

Något annat du vill tillägga?
Det är ett stort stöd att från början komma överens om riktlinjer för migreringen tillsammans med beställaren. Vilka är målgrupperna? Vilket ska tilltalet vara? Hur långa ska texterna vara och så vidare. Det är även bra att direkt diskutera vad man ska göra med det som ska ”slängas”. Vad tycker kunden är färdigt? Och hur ska webbplatsen förvaltas? Knäckfrågan är att hitta ett arbetssätt som gör det möjligt att tillsammans med verksamheten få fram ny information och rensa bort gammal.

Agnes-Maria Brenner

Arbete: Webbansvarig på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Mäkta stolt över nylanserade pedagogstockholm.se, en sajt för stadens alla lärare.

Tidigare jobb: gjorde i det egna företaget Pudel IT migrering av både externa webbplatser och intranät.

Favoritwebb; odla.nu, ett forum för trädgårdsnördar. Där fick jag nyligen svar på frågan ”Buxbomsträdet sprack längs stammen – överlever det?”

/Benke Carlsson